Kategorier
Växa med Vilt

Likheter som förenar oss med växterna

Vide har celler med en cellkärna innehållande DNA och organeller, precis som människor.

Vi har många olikheter med växter. Vi människor kan till exempel röra på oss när vi behöver ta oss ifrån fara, vilket inte växter kan. När växter behöver skydda sig kan de istället utsöndra dofter som attraherar insekter, vilka i sin tur äter de insekter som attackerar växten. Vi har olika strategier, men det grundläggande behovet är detsamma.

Genom att fokusera på våra likheter med växter kan vi känna en ökad samhörighet med allt liv omkring oss, och bli mer inkännande till vår biologiska sammankoppling. Det kan hjälpa oss att grunda oss i oss själva.

Så liknar människor och växter varandra

– Vi har båda cykler av liv och död.
– Vi behöver båda liknande typer av näring, solljus, vatten och luft.
– Människor och växter har en cirkadisk rytm (dygnsrytm) och är styrda av ljuset och mörker.
– Vi har båda ett immunsystem som skyddar oss mot bakterier, virus, parasiter och svampar.
– Växter och människor behöver probiotika, då vi båda består av bakteriella, mikrobiella ekosystem.
– Växter kan lida av stress och skador från fria radikaler, precis som människor.
– Båda har celler med en cellkärna innehållande DNA och organeller (cellens organ).
– Människor har spermier och ägg som kan skapa ett embryo, växter har ståndare och äggstockar som kan skapa frön.
– Båda har hormoner som reglerar tillväxt och reproduktion.
– Människor och växter har liknande typ av cirkulationssystem: vi har blodkärl och kapillärer, växter har floem och xylem.
– Det finns paralleller mellan blodets förmåga att koagulera och kådans förmågan att läka cirkulationssystemet.
– För att absorbera näring och vatten har växter rötter och människor en matsmältningskanal.
– Både människor och växter behöver enzymer för att ta upp näring.
– Glutation är en grundläggande antioxidant i både människors och växters ämnesomsättning.

Ämnen som kommunicerar

Ett av de hormonliknande ämnen som träd och buskar inom salixsläktet producerar är salicin. Det ser ut som att salicin sänder signaler till andra delar av växten för att tala om att den blivit skadad, så att infektionen kan avvärjas. Salicin kan även hjälpa vårt immunförsvar att stilla värk, inflammation och feber, genom att ge signaler till vår kropp att börja producera salicylsyra.

Fortsätt läsa om du vill veta mer om salixsläktet, och om du vill veta hur du kan ersätta värktabletter med bark från pil, vide, sälg eller jolster.

Salix

Hej salixar

Pil, vide, sälg och jolster, ni tillhör alla salixsläktet och er form kan vara allt från mindre buskar till stora träd. Ordet salix kommer troligen från ett keltiskt språk och anspelar på den miljö ni trivs i, ”sal” betyder ”nära” och ”lis” betyder ”vatten”.

Många känner till er genom treo och aspirin, då ni har varit förebilder i framtagandet av antiinflammatoriska och smärtlindrande läkemedel. Det sägs att de flesta subarktiska och arktiska folkgrupper i norra Europa, norra Nordamerika och Grönland har använt er för era antiinflammatoriska egenskaper.

Samverkande ämnen

Det är inte enbart ämnet salicin i barken hos salixsläktet som har effekter i vår kropp. Fenolsyra, tanniner och flavanoider är också med och samverkar och förstärker verkan av salicylsyran. Tillsammans hjälper de olika ämnena till att stilla värk, utan att vi behöver få i oss en så hög dos.

Några egenskaper hos de andra ämnena:
– Polyfenoler innehåller antioxidanter och hjälper vår kropp att bekämpa fria radikaler. Polyfenoler har även antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper.
– Taniner har förmågan att dra ihop kroppsvävnaderna.
– Flavanoider är en typ av polyfenol som verkar kärlstärkande och kramplösande, och har en urindrivande effekt.

Salixavkok

Det här är inget te man dricker varje dag. Ett terapeutiskt örtte dricker man oftast tre gånger (tre koppar) om dagen under en begränsad tid, vid behov. Vid akut värk kan man dricka tre koppar inom loppet av en timme.

Barken från pil, vide, sälg och jolster går att skala av och använda året runt, men det är framåt våren och tidig sommar som den verkar innehålla som mest aktiva växtämnen. Det är även under den tiden som ny bark bildas. Knoppar och blad innehåller också salicin, men det är oftast barken som används. Dra av barken med hjälp av en kniv, gärna från tunna grenar för att minska skadan på trädet.

Formeln på avkoket kommer från Svenska överlevnadssällskapet:
– Hacka upp 3 dl bark.
– Koka upp 1/2 liter vatten, och lägg i barken.
– Låt barken småkoka i fem minuter. Stäng sedan av värmen och låt dra under lock i ytterligare cirka 25 min.
– Nu är avkoket redo att silas av och drickas! Krya på dig.

Det går även fint att torka barken för att använda senare, eller att använda barken för att göra en tinktur (alkoholutdrag).

Att vara medveten om våra likheter med växter kan hjälpa oss att känna vår biologiska sammankoppling, och grunda oss i oss själva.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?