Alle mans rätt [allemansrätten]

Tacksamt och samtidigt lite orimligt?

Allemansrätten kallas ibland rätten till allmänhetens tillgång till vildmarken eller ”rätten att vandra”. Det är något som vi i Sverige kan vara tacksamma över, om man jämför med de flesta andra länder. Samtidigt skaver det i mig.

Känns det inte lite orimligt att vi inte skulle ha rätt att vara i naturen? Att ta del av maten som växer fritt runt omkring oss – som vi behöver för att finnas till, vattnet som vi behöver för att överleva, luften som vi behöver för att andas.

Är det egentligen någon annan än jorden i sig som bör eller kan ha äganderätten?

Egentligen.

Värderingar som grund

Kanske räcker det att vi har med oss några grundläggande värderingar när vi plockar vilda växter, som att:

inte störa, inte förstöra, ta hänsyn och vara varsam.

Konkret kan det betyda att plocka så att det inte är uppenbart att vi varit där, att bara ta det vi behöver och lämna kvar till andra människor och djur och så att växten kan fortsätta föröka sig. 

Om vi blir för ivriga i vårt plockande behöver vi kanske påminna oss själva om att blommor behövs för att bin och andra insekter ska överleva och för frön att utvecklas och sprida sig. En del växter förökar sig via frön, andra via sporer eller rötter.

Håll extra koll på

I Sverige har vi skyddade områden som nationalparker, naturreservat och fornminnesområden. Områdena kan ha egna och olika regler, kika efter skyltar eller kolla på länsstyrelsens och kommunens webbplats där du är.

Håll gärna koll på naturvårdsverkets uppdateringar över fridlysta arter, till exempel gullvivan som har ätbara blommor och är fridlyst i många län men inte alla.

Allemansrätten säger att det är välkommet att plocka blommor, bär och svamp i naturen, med några undantag.

Träd och buskar

Vi bör vara försiktiga så att vi inte skadar träd eller buskar, – det kan leda till att trädet växer sämre eller ibland dör. Att plocka skott skadar trädets utveckling, så är du sugen på att plocka gran- eller tallskott är det bäst att fråga markägaren om lov.

Samma gäller för bark och näver från växande träd, som inte heller är okej att ta enligt allemansrätten. När vi skär av bark vill vi ta det vertikalt, för tar man i remsor runt stammen riskerar vi att döda trädet. Ta helst bark och näver från nedblåsta grenar och fallna träd, även om inte det heller ingår i allemansrätten. Tänk gärna på att större, torra grenar och stammar på marken ofta är boplats för många djur och svampar.  

Rötter

En generell riktlinje är att inte skada växter och att endast ta delar av växten som kan återbildas, så för att ta rötter behöver du kolla med markägaren.

Sav

Om du är sugen på att tappa björksav på våren behöver du göra det på egen mark eller fråga markägaren. Saven hjälper björken att komma igång inför växtperioden och växer inte lika bra efter tappning. Att tappa sav kan skada trädet, så var försiktig med hur du gör.

Kåda

Vill du ta kåda från träd så bör du ta den kådan som “runnit över”, och alltså inte direkt där den kommer ut från stammen. Kådan fungerar likt en sårskorpa. Den är bakteriedödande och skyddar trädet från yttre angrepp som svamp, bakterier och insekter.

Frön, nötter, kottar och ollon

Generellt säger allemansrätten att vi får plocka frön, nötter och kottar från marken, men om vi vill plocka från trädet så bör vi först prata med markägaren.

Det är brottsbalken som reglerar vad vi får plocka och inte. Brottsbalken innehåller sådant som var viktigt förr i tiden för markägarna och deras försörjning, till exempel var ekollonen reserverade för grisar. Den skulle nog må bra av att uppdateras lite.

Lavar

Lavar finns inte med i lagtexten och får antagligen plockas. Men att kolla med markägaren oavsett kan ju kännas bra. Det finns ett prejudikat (tidigare utslag eller dom som fungerar som vägledning eller regel) som säger att man endast får plocka lavar för eget bruk och inte för kommersiell plockning. Kanske är det för att lav växer långsamt. Vill du plocka, så gör det gärna varsamt och spara helst rötterna.

Svamp

Tryffelsvamp växer under markytan och ingår inte i allemansrätten. Skulle du vara sugen på att ge dig ut på jakt och ha turen att hitta tryffel, bör du kolla med markägaren om du får plocka. Chaga, eller sprängticka som den heter på svenska, tillhör heller inte allemansrätten.

Växter i havet

Tång och alger är välkommet att plocka för eget bruk, enligt allemansrätten. Tänk på att plocka varsamt och hållbart även här – använd sax eller kniv och ryck inte upp tången.

Hälften av allt syre på jorden sägs produceras av tång. Tången bidrar även till ett mindre övergött hav, då den tar upp näring ur havet i form av kväve och fosfor. Kanske vill vi tacka tången för det medan vi plockar.

Ljung

Ljung växer långsamt och kan bli upp till 50 år gammal. Den är en av våra vanligaste arter och det finns gott om den i hela landet. Ljung är inte fridlyst (förutom klockljung) men är man i ett skyddat område gäller reglerna för det området. Plocka gärna varsamt och var försiktig med rötterna. Vill du använda blommorna, kan du repa av och samla in enbart dem.

Plocka och sälja?

Bär, svamp och växter får man generellt plocka och sälja men det kan finnas begränsningar i skyddade områden.


Vi har skapat en serie med påminnelser där vi genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?