Giftiga växter och att lita på delen i dig som är en del av jorden

Huka dig ner, närma dig växterna försiktigt, känn, lukta, smaka och lita på din inre wilderness. 

Vi har utvecklats ur naturen för att kunna extrahera näring från jorden och solljus från växterna, vi andas tillsammans med växterna.

Plantor är hela tiden verksamma i våra kroppar, utan att vi behöver göra någonting. 

Växtkunskapen och visdomen lever i oss, den finns där, vi behöver bara påminna vår kropp, sinne och själ. Och såklart vara försiktiga när vi plockar vilda växter, det finns riktigt giftiga vänner därute.

Dödliga och räddar liv

Några av de mest giftiga vilda växterna används medicinskt och räddar liv, men det är svårt att dosera de aktiva ämnena. Utan ingående kunskap kan det vara dödligt att experimentera.

Skadliga och läkande

Många vilda växter kan vara kraftfulla och fantastiska att använda då och då men där ofta och mycket kan ha skadliga effekter. Balansera gärna mängden baserat på din unika kropp och situation, med extra varsamhet om dina njurar har det kämpigt, du är gravid, äter p-piller eller andra läkemedel.

Vi återkommer till specifika växter längre ner.

Testa dig fram

Att provsmaka en växt för att se om den är giftig är kanske inte det bästa rådet. Sprängört sägs vara så giftig att en enda tugga kan döda en vuxen människa. Om du har identifierat en växt, vet att den inte är skadlig eller dödlig, och på ett försiktigt vis vill känna in hur kroppen reagerar så kan du känna in växten stegvis: 

1) Börja med att gnida växten mot din hud, kanske handen, och vänta för att se om du får några utslag.

2) Om du inte får någon reaktion på huden, gnid växten mot läppen och vänta för att se om du får några utslag där.

3) Om du inte fått någon reaktion, fortsätt genom att smaka en liten bit och observera hur det känns under de kommande timmarna. Kanske vill du börja med att tugga och spotta ut.

4) Om allt känns bra, smaka en lite större bit och observera under de kommande dagarna.

Tänk gärna på att en växt kan se olika ut beroende på var den växter, hur mycket solljus den får, näringen som finns i jorden och att den kan ha icke ätbara lookalikes.

Några av de mer giftiga vilda vännerna 

Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) räddar liv som hjärtmedicin men är mycket giftig att äta. De verksamma ämnen är bland annat glykosiderna digitoxin och digoxin. Speciellt bladen kan du orsaka hjärtsvikt och förkammarflimmer som kan leda till döden. Fingerborgsblomma kan hittas förvildad i stora delar av Sverige. 

Stormhatt (Aconitum-arter) som nordisk stormhatt och äkta stormhatt innehåller ett förlamande nervgift som sägs ha använts som pilgift vid mord och avrättningar. I ytterst små doser kan den också verka smärtstillande. Vi kan hitta äkta stormhatt i det vilda Sverige men den är sällsynt. Vanligare är nordisk stormhatt som växer vilt i mellersta och norra Sverige, speciellt i fjälltrakten. Vi har även en odlad variant som sägs vara lika giftig, trädgårdsstormhatt, som kan ses förvildad i närheten av gamla trädgårdar.

Att umgås med familjen Flockblommiga växter

Här är det bra att veta vem som är vem. Många av oss känner till hundkäx sedan vi var små och kirskål ifall vi har egen trädgård, men kanske inte att några av Sveriges mest giftiga växter tillhör samma familj. Innan vi lärt känna dem finns det risk att förväxla. Kirskål när den blommar och med hundkäx finns förväxlingsrisk hela säsongen.

Sprängört (Cicuta virosa) finns i hela landet och växer i vattenbryn eller på fuktiga ställen. Det finns tillfällen då kor trampat sönder plantor som flutit i land och blivit förgiftade när de druckit vattnet. Hela växten, särskilt roten, innehåller giftet cicutoxin och cicutol.

Odört (Conium maculatum) innehåller ämnet koniin som angriper nervsystemet, vilket kan leda till muskelförlamning och göra så att man kvävs. Nivå av giftighet sägs bero på växtstället och farligast är odörten om den växer mörkt och kallt. Odört har använts medicinskt som lugnande och smärtstillande medel och sägs tidigt ha använts som bedövningsmedel vid operationer. Växten är relativt sällsynt och verkar minska i antal.

Vildpersilja (Aethusa cynapium) kanske låter ofarlig och nästan lite lockande, men är mycket giftig och innehåller precis som odört bland annat ämnet koniin som angriper nervsystemet. Du kan hitta vildpersilja i trädgårdslandet, sparsamt i södra och mellersta Sverige och sällsynt längre norrut.

Vild palsternacka (Pastinaca sativa) särskiljer sig genom sina gula blommor och kan istället förväxlats med bolmört. Roten är ätbar men bladen har fytotoxiska ämnen likt björn- och jätteloka. Man kan få kraftiga brännsår och svårläkta ärrbildningar av palsternackas växtsaft i kombination med solljus. Ha gärna handskar och långärmat om skördar roten i solljus. Växten är relativt vanlig i södra Sverige. 

Familjen Potatisväxter är giftiga i olika utsträckning

Ha gärna koll på belladonna (Atropa belladonna), besksöta (Solanum dulcamara), bolmört (Hyoscyamus niger), nattskatta (Solanum nigrum) och spikklubba (Datura stramonium). Samtliga innehåller olika typer av alkaloider som till exempel solanin och atropin som i fel dos kan orsaka förgiftningar och även vara dödliga. I rätt dos kan de vara lugnande och kramplösande.

Belladonna hittas sällsynt förvildad i Sverige. Besksöta förekommer från södra Sverige upp till mellersta Norrland. Bolmört sägs sällsynt förekomma och ibland tillfälligt i södra och mellersta Sverige och längs Norrlandskusten. Nattskatta kan hittas tillfälligt på odlade ställen, kring gårdar och i trädgårdar. Spikklubba kan hittas på spridda platser i västsverige men är ovanlig.

Har du ledvärk kan det vara värt att testa att ta bort potatisväxter som potatis, aubergine, tomat, paprika etc. från din kost. Solanin finns även i dessa och kan skapa ledvärk i kroppen.

Förväxlingsrisk med lokorna

Om du är på span efter vilda ätbara växter som kvanne, strätta, spansk körvel eller hundkäx så kan det vara klokt att komma ihåg att det kan finnas förväxlingsrisk med lokorna.

Björnloka (Heracleum sphondylium) har furokumariner i sin växtsaft vilket vid kontakt med huden kan ge kraftig irritation. Växtsaften är så kallat fototoxisk, dvs reaktionen bli ofta större om huden utsätts för solljus. Huden blir röd, kliar och blåsor kan bildas som kan dröja kvar och ge ärrbildningar. Björnloka är vanlig i nästan hela landet utom längst i norr.

Jätteloka eller Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum) är betydligt större än sin släkting björnloka och har liknande egenskaper. Jätteloka kan hittas förvildad i främst södra och mellersta Sverige.

Hur är det med smörblommor, sippor och tussilago?

Har du funderat kring smörblommorna (Ranunculus-arter) och sipporna (Anemone-arter) i backarna och på ängen? Dom innehåller ämnen som kan skapa magbesvär och har irriterande egenskaper som kan ge sveda i munnen och svalget.

Tussilago eller Hästhov (Tussilago farfara) innehåller ämnen som kan irritera svalget och alkaloider som påverkar levern negativt.

Alkaloider är basiska kvävehaltiga kolväten från växter som kan ha kraftig medicinsk effekt på människor och djur. Några av våra viktigaste läkemedel återfinns bland alkaloiderna.

Sugen på lav?

Alla utom en sorts lav som hittats i Sverige går att äta. Den giftiga varglaven (Letharia vulpina) innehåller vulpinsyra som kan angripa det centrala nervsystemet och leda till andningsförlamning. Varglaven har minskat i Sverige och sägs nu vara sällsynt.

Många lavar innehåller mycket bittra och beska ämnen och bör urlakas, i större mängder kan lavens syra irriterad våra magar.

Eller kaveldun?

När plantorna är unga och innan kolvarna utvecklats kan den giftiga svärdsliljan (Iris pseudacorus) förväxlas med kaveldun.

Mer medicinska – håll koll på mängden och tiden

Jag listar ett gäng vild växter där det kan vara bra att ha koll på mängden och hur länge i sträck vi använder dem:

Enbusken (Juniperus communis) har bär som är fantastiska smakkamrater. Det skarpa, djupt söta och skogiga enbäret har egenskaper som sägs vara slemlösande, utrensande, stärker nervsystemet och ökar vår blodcirkulation. Mer än 5-6 bär (eller kottar som dom egentligen heter) kan riskera skador på njurarna.

Harsyra (Oxalis acetosella) är rik på oxalsyra som kan vara klokt att vara lite varsam med. Får man i sig mycket oxalsyra sägs det försämra vår upptagningsförmåga av mineraler, binda kalk och till och med vara livshotande i större mängd. Det kan orsaka störning i nervsystemet och vår muskulatur. Oxalsyra reduceras vid kokning.

Ängssyra (Rumex acetosa) kallas ibland för “nordens citron” och innehåller precis som harsyran höga halter av oxalsyra.

Johannesört (Hypericum perforatum) innehåller bland annat ämnet hypericin som kan leda till minskad nedstämdhet och oro. Man har sett att ämnen i örten kan påskynda nedbrytningen av vissa läkemedel så var försiktig med johannesört ifall du äter p-piller eller annan medicin. Är du känslig för solljus bör du undvika salva eller olja med johannesört i kombination med längre tid i solen, det kan ge allergiska reaktioner på huden.

Renfana (Tanacetum vulgare) kan användas som krydda och sägs vara bra som nerv- och magstärkande, vid matsmältningsbesvär och vara maskdrivande. Enligt Svenska Örtasällskapet innehåller renfana ämnen som hindrar förruttnelse och har tidigare använts i det syftet. Det giftiga ämnet thujon finns i renfana i liten mängd.

Gråbo (Artemisia vulgaris) sägs vara muskelavslappnande och lätt upphöjande. Gråbo innehåller terpen-föreningar som stimulerar hjärtat och centrala nervsystemet. Ytterligare terpenföreningar sägs finnas i gråbos blad som tillsammans kan skapa hypnotiska och psykedeliska effekter. Av bland annat dom anledningarna förknippas gråbo med intuitiva processer och sägs vara ett hjälpmedel för klardrömmar, – kan vara fint att veta ifall du dricker en kopp te på gråbo strax innan läggdax.

Malört (Artemisia absinthium) är släkt med gråbo, vilken den också kan förväxlas med. Ämnen i malörten sägs stimulera sekretionen av matsmältningssafterna och har traditionellt använts för att lindra mag- och tarmbesvär. Förutom bitterämnet absinthin, vilket har gjort malört till en vanlig brännvinskrydda, så har man hittat det skadliga ämnet thujon som kan orsaka förgiftningar med upplevelser av svindel, kramper och hallucinationer.

Kolla upp en specifik växt

För att kolla upp om en växt är giftig återkommer jag ofta till Giftinformationscentralen. För att identifiera, se förväxlingsrisker och veta mer om utbredning gillar jag Den virtuella floran.


Vi har skapat en serie med påminnelser där vi genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?