Plocka i rytm med naturen, – när, vad, varför

“Studera rytm, rytm är livets bärare”

Citatet kommer från Rudolf Steiner, “Studera rytm, rytm är livets bärare.” Det finns ingen tydlig början eller slut, livets skapandekraften är konstant. För vilda växter finns det inte heller en fast tidpunkt eller bestämda antal. Vissa år kommer inga almfrukter och andra år blir det mängder med ekollon.

Att följa rytmen i naturen ger oss en möjlighet att känna in vår relation med jorden. Kanske kan det hjälpa oss att släppa taget och hänge oss till livet. 

Snön smälter och tjälen släpper

Tidigt på våren när tjälen släpper stiger saven hos björken och trädets växtkraft sätts igång, då kan vi tappa och dricka saven. Vi kan även plocka och äta björkens knoppar.

Den här tiden är bra för att ta upp vilda rötter. Näring och verksamma substanser har samlats i rötterna under hösten och vintern för växtens överlevnad. Några vilda rötter som du kanske vill kika efter är maskros, lomme, tistel och stensöta. Du kan även plocka och äta rot och rotstocken från vass och kaveldun.

Till havs

Vissa arter av tång, som sockertång, kan vi börja ta upp redan under tidig vår. Vi kan fortsätta med andra arter som blåstång och knöltång fram till mitten och senare delen av hösten. 

Bladen spricker ut

Ser du späda maskrosblad på marken? Eller rallarrosens rödaktiga skott? Då är det läge att plocka dem, tillsammans med unga skott och blad från daggkåpa, löktrav, kärleksört, snärjmåra och de mineralrika nässlorna och grobladen. Vi kan plocka granens skott och unga blad från träd som bok, lönn och rönn. Plocka i den takt de dyker upp.

Varför unga?

Studier visar att yngre blad ofta innehåller högre koncentrering av kemiska ämnen för att skydda plantan. Till exempel innehåller kirskålen fytoncider, ett ämne som växten utsöndrar för att skydda sig från insekter och rovdjur. När vi tuggar på bladen sägs det att ett enzym i kirskålen triggas, vilket gör att de skyddande ämnena utsöndras i vår kropp. Våra kroppar kan reagera på det genom att öka aktiviteten av en typ av vit blodkropp som dödar infekterade celler och stärker vårt immunförsvar.

Yngre blad är även generellt lättare att äta. Äldre bli kan bli hårdare, mer svårtuggade och svårsmälta. Bladen kan även bli beska när de blir äldre och de unga bladen har ofta mindre oxalsyra i sig. Ätbara stjälkar kan bli träig efter blomning, som hos svinmållan.

En del växter kommer igen när vi plockar dem eller de klipps ner, till exempel våtarv, brännässla och daggkåpa. Dom kan vi skörda och äta hela säsongen.

Blommorna knoppar och slår ut

När det är tid att blomma så lägger växterna sin energi i blommorna och så småningom fröna. Det finns många olika blomknoppar som vi kan äta, bland annat knopparna hos ängsbräsma, maskros, vild gräslök, olika tistlar och ramslök.

När vi plockar blommor så vill vi helst plocka dom nästan helt utslagna. I det stadiet har blommorna som mest aktiva växtämnen. Hur ”nästan helt utslagna” ser ut kan vara olika beroende på typ av blomma och för till exempel johannesört brukar man hitta både knoppar, nästan utslagna, helt utslagna och vissna blommor tillsammans – gör så gott du kan.

Kika efter ätbara blommor som viol, tusensköna, hägg, gökärt, lind, syren, fläder, malva, rödklöver, ljung och vresros. Kanske hittar du även tallblommor med pollen innan den hunnit spridas med vinden. Kanske är du sugen på att plocka kolven hos kaveldun eller ta till vara på den stora mängd pollen som bildas.

Frukt och bär

Blommorna tappar sina kronblad och vi kan se hur frukter och bär börjar växa fram och skifta i färg. Kanske vill du plocka fläderbär, havtorn, nypon, smultron, blåbär, lingon eller björnbär. Kanske har du turen att vara där det växer åkerbär och hjortron. Kanske hittar du förvildade äpplen, körsbär och plommon.

Fröer, nötter och ollon

För bäst utbyte av aktiva växtsubstanser vill vi plocka fröer när de är helt mogna. Vi kan äta fröer från bland annat almträdet, maskros, brännässla, spansk körvel, svartkämpe och svinmålla. Brännässlan har hon- och hanplantor och det är enbart honplantan som har fröer.

Under hösten släpper en del träd nötter och ollon, kanske hittar vi hasselnötter, äkta kastanj eller ekollon.

Inför vintern

Senare under hösten när näringen börjar smyga sig ner i roten för vinterns vila är det likt tidig vår läge för de vilda rötterna. Kanske är du nyfiken på roten till humleblomster eller nejlikrot.

Efter första frosten

Bär som aronia, slånbär, tranbär och rönnbär innehåller garvsyra som gör att vi kan uppleva en kärv smak när vi äter dem. Om vi plockar efter att det varit frost en natt så omvandlas garvsyran, bären blir sötar och de sammandragande effekterna mindre. Om du inte har tålamodet att vänta till frosten kommer eller du tror att fåglarna kommer hinna före så kan du lägg bären i frysen, det har liknande effekt.

Innan snön kommer kan vi lägga på minnet var sommargyllen växer och komma tillbaka dit mitt i vintern och plocka. Om du gräver lite under snön så kan du hitta gröna blad fullproppade med C-vitamin.

Vintervila och vintergröna

Under vintern är barr från gran och tall fulla med C-vitamin. Det är också en fin tid att plocka lavar och bark. Vi kan äta innerbarken från björken och bark från gran och tall. Bark plockas helst under höst-vår innan saven stiger i trädet.

Nypon som sitter kvar på buskarna kan bli svartbruna och se lite skrumpna ut, men de är fortfarande fullt ätbara.

En del bär, som kråkbär och tranbär, kan hålla sig bra under hela vintersäsongen. Kanske hittar du några under en snöfri promenad eller kan skörda dem tidigt på våren när snön har smält.

Enbusken med sina enbär kan vi plocka oavsett säsong och skörda i alla stadier av vitgråa, gröna och blåsvarta.


Vi har skapat en serie med påminnelser där vi genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?