Plocka i rytm med naturen

Rytm är livets bärare.

Det finns ingen tydlig början eller slut, den skapande kraften är konstant. För vilda växter finns det heller inte en för oss förutsagd tidpunkt eller bestämt antal. Vissa år kommer inga almfrukter och andra år blir det mängder med ekollon.

Att följa rytmen i naturen ger oss en möjlighet att känna vår relation med jorden. Kanske kan det hjälpa oss att släppa taget och känna livet, i oss och allting runtomkring.

När snön smälter och tjälen släpper

På våren när tjälen släpper, stiger saven hos björken och trädets växtkraft sätts igång. Då kan vi tappa och dricka saven.

Vi kan även äta bark från bland annat björk, tall och gran. I dom fallen är det oftast skiktet mellan den yttre barken och veden som vi vill åt, i andra fall kan det vara den yttre barken. Bark tas generellt helst tidig vår. Trädens bark växer mellan vår och sommar och ny bark bildas som ännu inte har hårdnat på trädet. Barken släpper även lättare på våren när saven stiger. Det här är generellt, alla träd fungerar inte på samma vis.

Den här tiden är även bra för att ta upp vilda rötter. Näring och verksamma substanser samlas i roten under vintern för växtens överlevnad. Några vilda rötter som du kanske vill kika efter är maskros, lomme, tistel, humleblomster, rallarros, spansk körvel, nejlikrot och stensöta. När hösten sedan kommer smyger sig näringen ner i roten igen och det är åter läge att ta upp rötter. Rot och rotstocken från vass och kaveldun går fint att äta under hela året.

Bladen spricker ut

Ser du späda maskrosblad på marken? Då är det läge att plocka dem, tillsammans med unga skott och blad från bland annat ramslök, kirskål, löktrav, tistel, kärleksört, jordreva, sommargyllen, våtarv, daggkåpa, tusensköna, spansk körvel, nässlorna, groblad, rallarros och de olika mårorna som snärjmåra och gulmåra. Plocka i den takt de tittar fram.

Även bladen från smultron, vildhallon och björnbär är fina att plocka unga. Vi kan också plocka granens och tallens skott, och unga blad från träd som bok, lind, björk, lönn, rönn och hagtorn.

Varför unga blad?

Studier visar att yngre blad ofta innehåller högre koncentration av kemiska ämnen för att skydda plantan. Till exempel innehåller kirskålen fytoncider, ett ämne som växten utsöndrar för att skydda sig från insekter och rovdjur. Det sägs att när vi tuggar på bladen triggas ett enzym i kirskålen, vilket gör att de skyddande ämnena utsöndras i vår kropp. Våra kroppar kan reagera på det genom att öka aktiviteten av en typ av vit blodkropp som dödar infekterade celler och stärker vårt immunförsvar.

Yngre blad är även generellt lättare att äta. Äldre bli kan bli hårdare, mer svårtuggade och svårsmälta. Bladen kan även bli beska när de blir äldre och ha mer oxalsyra i sig.

En del växter kommer igen när vi plockar eller klipper ner dem – skörda och ät hela säsongen.

Blommorna knoppar och slår ut

Nu är det tid för växterna att lägga sin energi i blommorna och så småningom fröna för kommande generation. Det finns många olika blomknoppar som vi kan äta, bland annat knopparna hos ängsbräsma, maskros, vild gräslök, olika tistlar och ramslök.

Kika efter ätbara blommor som viol, tusensköna, hägg, gökärt, lind, syren, fläder, malva, rödklöver, ljung och vresros. Kanske hittar du även tallblommor med pollen innan den hunnit spridas med vinden. Kanske är du sugen på att plocka kolven hos kaveldun eller ta till vara på den stora mängd pollen som bildas.

När vi plockar blommor för att använda medicinskt vill vi helst plocka dem nästan helt utslagna. I det stadiet har de oftast som mest aktiva växtämnen. För till exempel johannesört brukar man hitta både knoppar, nästan utslagna, helt utslagna och vissna blommor tillsammans – så gör så gott du kan.

Nästa generation – frön

All information som behövs för att bli en växt finns i fröna. När vi äter dem får vi i oss den informationen, det blir en del av vår kropp. Plocka frön när de har mognat på växten. Vi kan bland annat äta almfrön och frön från maskros, brännässla, spansk körvel, groblad, svartkämpe, kirskål, kvanne, björnloka, svinmålla och vass. Vassens fröer sitter ofta kvar och kan plockas hela vintern.

Bär och frukt

Bär och frukter växer fram och skiftar i färg. Kanske vill du plocka smultron, blåbär, lingon, björnbär, fläderbär, havtorn, nypon eller rönn. Kanske har du också turen att vara där det växer åkerbär, tranbär eller hjortron. Och kanske hittar du förvildade äpplen, körsbär eller plommon.

Enbusken med sina enbär kan vi plocka oavsett säsong och skörda i alla stadier av vitgråa, gröna och blåsvarta bär.

Ollon och nötter

Under hösten släpper en del träd nötter och ollon. Kanske hittar vi hasselnötter, bokollon, äkta kastanj eller ekollon.

Efter första frosten

Bär som aronia, slånbär, tranbär och rönnbär innehåller garvsyra som gör att vi kan uppleva en kärv smak när vi äter dem. Om vi plockar dessa bär efter att det varit frost en natt så omvandlas garvsyran. Bären blir då sötare och de sammandragande effekterna mindre. Om du inte vill vänta på frosten så kan du lägg bären i frysen, för det har en liknande effekt.

I snön

Innan snön kommer kan vi lägga på minnet var sommargyllen växer och komma tillbaka dit mitt i vintern och plocka. Om du gräver lite under snön kan du hitta gröna blad fullproppade med C-vitamin.

En del bär, som kråkbär och tranbär, kan hålla sig bra under hela vintersäsongen. Kanske hittar du några strax under snötäcket. Även nypon går fint att plocka och äta även om de kan se lite skrumpna och svarta ut.

Vintern är en bra tillfälle att plocka barr från gran och tall. Barren sägs innehålla som mest C-vitamin då.

Björkens vinterknoppar och lav som skägglav, islandslav och fönsterlav är annat som vi kan äta under den här tiden.

Till havs

Vissa arter av tång, som sockertång, kan vi börja ta upp redan under tidig vår. Vi kan sedan fortsätta med andra arter som blåstång och knöltång fram till senare delen av hösten. 


Vi har skapat en serie med påminnelser där vi genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?