Vilda växter i rytm med naturen.
För vilda växter finns det inte en förutsagd tidpunkt eller ett bestämt antal. Vissa år kommer inga almfrukter och andra år blir det mängder med ekollon. Att följa naturen ger oss en möjlighet att lära känna vår relation med jorden.
När tjälen släpper
När tjälen släpper stiger saven hos björken och trädets växtkraft sätts igång. Då kan vi tappa och dricka saven. Tidig vår är även en bra tid för att ta upp vilda rötter. Näring och verksamma substanser samlas nämligen i roten under vintern för växtens överlevnad. Några vilda rötter som du kan kika efter är kardborre, tistel, humleblomster, maskros, rallarros, spansk körvel, nejlikrot och stensöta.
Bark och näver från träd kan tas under hela året men gärna under våren, då växer trädens bark och ny bark bildas som ännu inte har hårdnat på trädet. Det är skiktet mellan den yttre barken och den inre veden som vi oftast vill åt. Kanske vill du testa björk, tall eller gran. I vissa fall tar vi även den yttre barken, som hos salix-släktet.
Havsväxter
Vissa arter av tång kan vi börja ta upp redan under tidig vår, som sockertång. Vi kan sedan fortsätta med andra arter som blåstång och knöltång fram till senare delen av hösten.
Bladen spricker ut
Ser du späda maskrosblad på marken? Då är det läge att plocka dem, tillsammans med unga skott och blad från ramslök, kirskål, löktrav, tistel, kärleksört, jordreva, sommargyllen, våtarv, daggkåpa, tusensköna, spansk körvel, nässlorna, groblad, rallarros och de olika mårorna som snärjmåra och gulmåra.
Vi kan också plocka granens och tallens skott, och unga blad från träd som bok, lind, björk, lönn, rönn och hagtorn. Även bladen från smultron, vildhallon och björnbär är fina att plocka unga. Plocka i den takt de tittar fram.
Varför vi helst plockar unga blad
Studier visar att yngre blad ofta innehåller högre koncentration av kemiska ämnen för att skydda plantan. Till exempel innehåller kirskålen fytoncider, ett ämne som växten utsöndrar för att skydda sig från insekter och rovdjur. Det sägs att när vi tuggar på bladen triggas ett enzym i kirskålen, vilket gör att de skyddande ämnena utsöndras i vår kropp. Våra kroppar kan reagera på det genom att öka aktiviteten av en typ av vit blodkropp som dödar infekterade celler och stärker vårt immunförsvar.
Yngre blad är även generellt lättare att äta. Äldre bli kan bli hårdare, mer svårtuggade och svårsmälta. Bladen kan även bli beska när de blir äldre och ha mer oxalsyra i sig. En del växter kommer igen när vi plockar eller klipper ner dem, som brännässlor och kirskål – skörda och ät hela säsongen.
Blommorna knoppar
Nu är det tid för växterna att lägga sin energi i blommorna. Det finns många olika blomknoppar som vi kan äta, bland annat knopparna hos ängsbräsma, maskros, vild gräslök, olika tistlar och ramslök.
När blommorna börjar slå ut, kika efter viol, tusensköna, hägg, gökärt, lind, syren, fläder, rölleka, älggräs, malva, rödklöver, ljung och ros. Ja det finns massor! Tallblommor har fullt med pollen som vi kan samla in och vi kan plocka både kolven hos kaveldun och ta till vara på den stora mängd pollen som bildas.
De flesta blommor har som mest aktiva växtämnen när de nästan är helt utslagna. Alltså inte fullt utslagna. För medicinskt bruk är det då vi helst plockar dem. Hos johannesört finns det ofta knoppar, nästan utslagna blommor, helt utslagna blommor och vissna blommor på samma stjälk – men här är det är främst knopparna vi vill åt.
Frön
All information som behövs för att bli en växt finns i fröna. När vi äter dem får vi i oss den informationen, och det blir en del av vår kropp. Plocka frön när de har mognat färdigt på växten. Vi kan bland annat äta almfrön och frön från maskros, brännässla, spansk körvel, groblad, svartkämpe, kirskål, kvanne, björnloka och olika mållor och måror. Vassens fröer sitter ofta kvar och kan plockas hela vintern.
Bär och frukt
Växer det smultron, blåbär, lingon, björnbär, fläderbär, havtorn, nypon eller rönn nära dig? Kanske har du också turen att träffa på åkerbär, tranbär eller hjortron. Eller förvildade äpplen, körsbär och plommon. Enbär (tekniskt sett kottar) kan vi plocka oavsett säsong och skörda i alla stadier av vitgråa, gröna och blåsvarta bär.
Hösten kommer med rötter och nötter
När hösten kommer smyger sig växtens näring ner i roten och det är åter läge att ta upp rötter. Rot och rotstocken från vass och kaveldun går fint att ta upp och äta under hela året.
Under hösten släpper även en del träd nötter och ollon. Kanske hittar du hasselnötter, äkta kastanj, bokollon eller ekollon.
Första frostnatten
Bär som aronia, slånbär, tranbär och rönnbär innehåller garvsyra som gör att vi kan uppleva en kärv smak när vi äter dem. Om vi plockar dessa bär efter att det varit frost en natt så omvandlas garvsyran. Bären blir då sötare och de sammandragande effekterna mindre. Om du inte vill vänta på första frostnatten så kan du lägg bären i frysen, för det har en liknande effekt.
Snötäckt
Vintern är en bra tillfälle att plocka barr från gran och tall. Barren sägs innehålla som mest C-vitamin då. Björkens vinterknoppar och lav som skägglav, islandslav och fönsterlav är annat som vi kan plocka och äta under vintern.
Nypon går fint att plocka sent på året, även om de kan se lite skrumpna och svarta ut. Bär som kråkbär och tranbär kan hålla sig bra under hela vintersäsongen. Kanske hittar du några under snötäcket.
Vi har skapat en serie med påminnelser där vi genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?