Kategorier
Växa med Vilt

Återvända från vår exil

Vad kan du berätta för oss?

Det sägs att vi formas av vår miljö. Hur vi växte upp, det vi varit med om, historierna vi fått höra.

Den skapelsehistoria många av oss har hört är hur Eva smakade på frukten och blev utslängd från trädgården, portarna stängdes bakom henne. Kan den historien ha format hur vi relaterar till naturen?

Skapelsehistorier, en källa till vår identitet, en del av berättelsen om vilka vi är. Vi påverkas troligen oundvikligen av dem oavsett hur avlägsna historierna kan vara från vårt medvetande.

En annan historia

Kanske behöver vi höra historier som kopplar oss till vad vi är en del av. Som förenar, inte separerar. 

Inte enbart för att förstå var vi kommer ifrån utan också hur vi kan gå framåt, – för att ens kunna föreställa oss en annan väg.

Hur skulle det kännas om du nästa gång du ser en växt frågar vem är du? och lyssna med ett öppet sinne. Kanske vill du sedan fortsätta med frågan vad kan du berätta för oss?

Kanske vill du göra det nästa gång du ser vass svaja i vinden. Om du är nyfiken på mer, fråga om du får smaka på vassens vinterfröer.

Tack professor Robin Wall Kimmerer som inspirerar med frågor.

Vass

Hej vass

Det finns gott om svajande glänsande vass (Phragmites Australis) i och kring våtmarker, sjöar och hav i Sverige. Kanske kan vass berätta historier om hur de vävts till mattor som lagts i stugor eller fungerat som skyddande tak från vind och kyla. Hur dom har färgat kläder och mättat hungriga magar. Kanske kan dom återberätta historier som blivit ingraverade på papper av vass eller från djur som bosatt sig i vassen. Vass sitter också på historier om hur dom renat sjöar.

Utvecklar egenskaper efter växtplats

Vilda växter anpassar sig till och utvecklar egenskaper efter förhållanden som dom lever i, likt barn som växer upp med djur och då inte lika lätt sägs utveckla allergier. Dom utvecklar inte enbart olika aktiva växtämnen och sammansättningar utan även tekniker. För att anpassa sig till de ofta syrefattiga miljöer som vassens rötter bor i använder vassen fjolårets kvarstående stjälkar som en snorkel för att transportera syre ner till rötterna.

Mat och medicin året runt

Vassens unga rotskott kan användas likt bambuskott och är som godas om dom skördas innan löven kommer, med tiden blir dom träiga och fibriga. Både rotskotten och roten kan skördas året runt och ätas rå, kokad eller torkad och mald. Våra kroppar sägs enkelt ta upp dess kolhydrater och sockerarter.

Delar av de unga gröna bladen kan användas i mat och de små toppstråna som är ljusa nedtill kan tuggas på eller kallpressas till juice. Det sägs att socker kan extraheras ur stjälken med en söt lakrits-liknande smak genom att kokas i vatten och sedan koka vattnet för att få sockret. 

Även om vassens fröer kommer under hösten efter blomningen i augusti-september så kan vi plocka och äta fröna under vintern. Dom är lite luriga att få ur sitt skal och ganska små, men sägs vara näringsrika.

Receptidé – sprinklade vinterfröer av vass

Kanske vill du sprinkla några av vassens vinterfröer på din yoghurt, smoothie, soppa, sallad eller egentligen vilken maträtt som helst. Fröna kan också krossas och användas med mjöl eller läggas direkt som dom är i bröddegen.

Kanske behöver vi höra en annan historia, för framtiden.


Artikel är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *