Kategorier
Växa med Vilt

Att äta jordreva är en revolutionär handling

Att äta moder jord.

Vi kan äta som en revolutionär handling, en handling av kärlek till jorden. Jorden som har fött oss, jorden som vi bär i varje cell av vår kropp.

För vi behöver en revolution.

Att äta jordreva är att äta moder jord, en handling som kan hjälpa oss att förälska oss i jorden. Det kan göra det naturligt för oss att ta hand om och skydda planeten, på liknande vis som vi tar hand om och skyddar våra närmaste.

Fortsätt läsa för att göra en övning tillsammans med te på jordreva som kan förälska dig i jorden.

Jordreva

Hej jordreva

Du dyker upp tidigt på våren och tar dig fram lite var stans med ditt krypande växtsätt och dina upprätta små grenar med violetta blommor. Du är en aromatisk kryddsättare med en doft som påminner om en härlig blandning av mynta, timjan och oregano.

Det är ganska enkelt att hitta dig i en gräsmatta, vägkant, äng eller skogsdunge i södra eller mellersta Sverige. Längre norrut verkar du inte trivas lika bra.

Jordreva hjälper oss att minnas

Jordreva innehåller ämnet kolin. Kolin hjälper bland annat till att producera lecitin i levern, vilket man tror kan ha en effekt på och förbättra korttidsminnet. Man har även sett kopplingar mellan brist på kolin och demenssjukdomar. Jordreva passar därför extra bra när vi vill påminna oss om vår kärlek till jorden.

Traditionellt har jordreva används för att bland annat läka invärtes och utvärtes sår. Och moderna studier visar på att extrakt av jordreva har antiinflammatorisk, antibakteriell, antiviral och magsårsskyddande förmåga. De höga halterna av eterisk olja hos jordreva gör den kraftfull – man bör därför vara försiktig och använda den med måtta.

Förälska dig i jorden – övning

När du har identifierat jordreva (Glechoma hederacea), plocka ett knippe på 5-6 stycken, tacka och lämna. Koka upp hett vatten, häll vattnet över jordrevan och täck med lock så de volatila oljorna håller sig kvar. Låt stå 5-10 minuter för att ge tid till växtämnena att komma ut i vattnet.

Häll upp teet i en kopp och sätt ner koppen framför dig. Ta en stund och känn din puls, dina hjärtslag.

Drick lite, långsamt, medvetet.

Känn dina hjärtslag igen.

Se om du kan känna växtämnena från jordrevan som blir en del av din kropp. Ämnen som kommer från jorden.

Drick lite till och känn dina hjärtslag igen.

Att dricka jordreva är att dricka moder jord.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Hitta dina allierade växtvänner

Matchar dina och brännässlornas egenskaper med varandra?

Kroppen strävar hela tiden efter balans och när något blir för mycket, eller för lite, ger kroppen oss signaler. Vi kan välja att se kroppen som en vän som försöker säga oss något om vad den behöver.

Har du till exempel eksem kan det vara lockande att använda den där krämen. Kanske hjälper det för att lugna huden, för att tysta. Men många gånger visar sig problemet istället på något annat vis. Nya signaler blir nya sätt för kroppen att göra sig hörd.

Ofta har yttre symptom inre orsaker som behöver rensas ut. Genom att lyssna på kroppen och undersöka dina vanor kan du ta reda på de bakomliggande orsakerna. På så vis kan du läka på en djupare nivå.

Växternas olika egenskaper kan hjälpa oss

Brännässlans utrensande och återställande effekt kan stötta våra njurar och avgifta kroppen, vilket ofta har en positiv verkan på eksem. Men växter har även egenskaper i form av temperatur och fuktighet, som kan påverka vår konstitution. Brännässlan är kall och torr, och har en kylande och uttorkande effekt i vår kropp. Det är när vi vet mer om brännässlans egenskaper som vi verkligen vet om den är en allierad växtvän.

Fortsätt läsa för mer om brännässlans och dina egenskaper, och för att göra en enkel nässelsoppa.

Brännässla

Hej brännässla

Få människor har nog undgått dig och dina karakteristiska brännhår. Men kanske är det färre som vet om att du är polymedicinsk – att du sitter på en hel arsenal av mineraler, vitaminer, aktiva växtämnen, funktioner och egenskaper. Bland annat kalcium, potassium, fosfor, järn, krom, kobolt, mangan, magnesium, zink, selen, tiamin, riboflavin, vitamin A och C, karotenoider och protein. För att inte glömma flavonoider, serotonin, klorofyll och steroler.

Tack vare din näringstäthet och dina verksamma växtämnen fungerar du stärkande, blodbildande, urindrivande och utrensande i våra kroppar. Men för att använda dig medicinskt på ett optimalt vis vill vi även att våra egenskaper matchar.

Brännässlans och dina egenskaper

Som varelser av naturen är vi människor komplexa och under konstant förändring. Samtidigt kan vi se generella tendenser – vi har en medfödd konstitution. Varm, kall, fuktig och torr är egenskaper som vi alla har en unik sammansättning av. Kanske har du märkt att du ofta är kallare än de flesta runt dig och behöver en extra tröja. Eller att din hy har en tendens till att vara oljig och dina händer fuktiga. När du istället upplever en obalans i kroppen ändras din konstitution tillfälligt. Får du feber känner du till exempel ofta mer kyla eller hetta än vanligt.

På liknande vis har växter unika egenskaper. Brännässlan (Urtica dioica) är kall och torr och har en kylande och uttorkande effekt i vår kropp. Är du varm och fuktig kan nässlor hjälpa till att balansera din konstitution. Men är du redan kall och torr i din konstitution kan det bli för mycket med brännässlans kalla och torra egenskaper. Då kan du istället balansera upp nässlornas egenskaper genom att lägga till växter som är varma och fuktiga, som kanel.

Nässelsoppa

Det här skulle kunna vara en av de enklaste varianterna på nässelsoppa som finns:

1. Plocka och koka upp ett större gäng brännässlor i lätt saltat vatten under några minuter.
2. Hacka och stek gul lök.
3. Lägg i brännässlorna och havregrädde bland löken och koka upp.
4. Späd ut med havremjölk.
5. Mixa till en slät soppa.
6. Salta och peppra enligt smak.

Färdig!

När du äter, se om du kan känna nässlans egenskaper i din kropp.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Vi är oskiljaktiga

Våtarv går ända in i vår benstruktur.

Växterna vet hur man gör mat och medicin av solljus, jord, luft och vatten. Om vi kunnat göra det skulle vi kunna äta jord och solljus direkt.

Vad vi människor kan göra är att skapa D-vitamin från solljus. Det bildas och lagras i vår hud. Alla andra vitaminer, mineraler och näringsämnen behöver först skapas åt oss av andra organismer. Därefter kan vår kropp tillgodogöra sig dem.

Den vilda växten våtarv tar bland annat upp och omvandlar kalcium från jorden. Och vitamin K2 bildas av bakterierna i tarmen. K2 hjälper i sin tur till med att binda in kalciumet från våtarv till vår benvävnad.

Vi är oskiljaktiga från solen.
Vi är oskiljaktiga från jorden.
Vi är oskiljaktiga från luften.
Vi är oskiljaktiga från vattnet.
Vi är oskiljaktiga från mikroorganismerna.

Ända in i vår benstruktur.

Näringsbomb

Våtarv är ett av Sveriges vanligaste ogräs. Det är en vitamin- och mineralbomb med högt näringsinnehåll, aminosyror, mineralämnen som kalcium och magnesium, B- och C-vitamin och verksamma ämnen som flavonglykosider och saponiner. Studier visar att våtarv är mer näringsrik än spenat och grönkål, våra mest näringsrika odlade bladgrönsaker.

Fortsätt om du vill läsa mer om våtarv och för att göra en vild vinäger att använda som stärkande mineralrik kur, eller som salladsdressing.

Våtarv

Hej våtarv

Du verkar gilla fuktiga platser i rabatter och parker, och du smakar milt – vilket gör dig till en enkel favorit. Du kan hinna med två eller tre nya generationer under året och ses tidigt på våren. Det uppskattas! Jag har även märkt att du kan finnas kvar för att plockas under milda vintrar.

För att veta att du är du tittar jag efter dina tunna strängar av små hår som pryder ena sidan utmed din stjälk.

Att låta maten vara sin medicin

”Låt maten vara din medicin och medicinen din mat”, sägs ha sagts av läkekonstens fader Hippokrates. Det är ett uttryck som passar våtarv (Stellaria media) perfekt, tack vare sin näringstäthet och förmåga att läka sår och hantera inflammation i kroppen.

Med sin milda smak har våtarv en självklar plats lite varstans i maten. Testa gärna i salladen, smoothien, soppan, grytan, som en stuvning eller i en pesto. Eller som vinäger. Vinäger är bra på att extrahera mineraler, som det finns gott om i våtarv.

Vild vinäger på våtarv

1. Plocka rejält med våtarv (några händer fulla) och hacka fint. Använd hela växten med stjälk, blad och blommor. Och de små rötterna får gärna komma med.

2. Lägg den hackade våtarven i en glasburk, storlek beroende på hur mycket vinäger du vill göra. Använd så mycket våtarv att det fyller burken ordentlig, utan att det blir för löst eller för trångt.

3. Häll över ekologisk äppelcidervinäger med minst 5% aciditet, så att det täcker våtarven. Täck glasburken med ett lock, helst i glas. Lock av metall kan frätas sönder av vinägern och förstöra den.

4. Förvara i 2–4 veckor och skaka regelbundet. Har du burken stående på diskbänken är det enklare att komma ihåg att skaka lite varje dag.

5. Sila av våtarven och tappa upp vinägern i lämplig flaska. Undvik lock av metall även här. I kylen håller vinägern längre, cirka sex månader till ett år.

Ta gärna 1–2 matskedar av våtarvsvinägern dagligen under några veckor som en mineralrik kur, eller använd som dressing på mat.

Genom vilda växter som våtarv är vi oskiljaktiga från jorden – ända in i vår benstruktur.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Återskapa kontakten med dig själv

Tallbark kan få din kropp att minnas vad du är en del av.

Vi har alla en biologisk mamma, en mormor, en gammelmormor. Och någonstans långt där bak finns vår gemensamma mamma, jorden. Hon lever fortfarande och ger oss luft att andas, vatten att dricka, mat och läkande växter.

Men i en värld full av distraktioner är det lätt att glömma bort vårt ursprung. Var vi kommer ifrån och vad vi är en del av. Det gör att vi även lätt tappar bort oss själva, och tar beslut som inte gynnar oss i längden.

Var tar du dina beslut ifrån?

De flesta av oss är tränade i att fatta alla våra beslut med hjärnan. Men beslut tagna från hjärnan är inte sällan grundade i rädsla.

Genom att äta vilt växande mat, som tallbark, kan vi rikta om fokuset från hjärnan och till kroppen. När vår kropp blir påmind om vad vi är en del av kan vi få kontakt med vårt djupare jag, med vår magkänsla och intuition. Härifrån kan vi fatta helt andra beslut.

Tallens inre bark kallas kambium. Den kan ätas rå och är mjuk och söt, likt kokoskött. Full av vitaminer och mineraler. Fortsätt läsa om du vill veta mer om tallbark och för att baka fröknäcke med tallbarksmjöl.

Tallbark

Hej tall

Det sägs att du kom till Skandinavien efter att inlandsisen drog sig tillbaka. Men senare forskning visar på att du har en fantastisk förmåga att anpassa dig till klimatförändringar, och att du troligen övervintrade inlandsisen. Din höjd kan gå till över 30 meter och du verkar trivas på olika slags mark, gärna varm, torr och mager jordmån där du har sällskap av lingon och renlav.

Jag har förstått att du kan bli 700 år gammal. Vilket betyder att våra barnbarnsbarnsbarnsbarnsbarnsbarnsbarn kan få träffa dig om vi planterar ett frö av dig idag. Men då behöver vi nog ha lika bra förmåga att anpassa oss till klimatförändringar som du.

Kalorier är inte allt

Tallen (Pinus sylvestris) har ett inre lager – ett tunt, mjukt, lite gummiaktigt och gräddfärgat skikt som påminner om kokoskött. Du hittar det bakom det andra ofta rustikt rödskimriga lagret av bark. Det inre lagret är lätt att skala av med en kniv och fullt av stärkelser, vitaminer, mineraler, socker och fibrer. 

Tallens andra lager av bark är inte lika kaloririkt som det inre lagret, men kalorier är inte den enda anledningen till varför vi vill äta något. Forskning har visat att det andra lagret bland annat innehåller en typ av tanniner som kan stödja en sund cellfunktion. Och det sägs att samer har använt både det andra och det inre lagret i mjölblandningar.

Bark i fröknäcket

Våren är en bra tid att ta bark. Då växer trädens bark och ny bark bildas som ännu inte har hårdnat på trädet. Men ta helst inte bark från levande träd om du inte är säker på vad du gör. Det kan skada eller döda trädet. Har en tall fällts för att användas till virke eller nyligen blåst ner – passa på att ta vara på barken! Men tänk på att bark inte ingår i allemansrätten.

När du vill baka med tallbark, kör torkad bark i en matberedare till ett pulver. Blanda sedan ut det vanliga mjölet med lite av tallbarksmjölet.

Ingredienser till fröknäcke med tallbark:
1 dl linfrön
1 dl pumpakärnor
1 1/2 dl solrosfrön
3 dl majsmjöl tillsammans med några matskedar tallbarksmjöl
3/4 dl olivolja
3 dl kokande vatten
1/2 tsk flingsalt
Rosmarin, fänkålsfrön eller annan krydda

1. Rör ihop alla ingredienser utom flingsalt och knåda till en deg. Låt degen vila 10–15 min. 

2. Dela upp degen på två plåtar med bakplåtspapper och kavla ända ut i kanterna. Lägg ett bakplåtspapper över degen när du kavlar för att degen inte ska fastna på kaveln. Låt degen vila några minuter till.

3. Strö över flingsalt. Ta en kniv och skär skåror i den storlek du tycker blir bra.

4. Grädda i ugnen på 150 grader i cirka en timme. Stäng sedan av ugnen och låt fröknäcket vara kvar i cirka 30 minuter på eftervärme med lätt öppen ugnslucka.

5. Ät! Och förvara resten torrt.

Genom att närma oss vilt växande mat kan vi återskapa kontakten med vårt ursprung och hitta tillbaka till oss själva.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Vi är ett system, inuti ett större system

Nejlikrotens rot kan hjälpa oss att komma ihåg att vi är del av något större.

För en tid sedan hörde jag en forskare och filosof berätta att ända sedan vi kommer ut ur livmodern vill vi egentligen tillbaka in – för att inte behöva vara en individ utan istället del av något större.

Under vår tid i vår mammas mage är det tydligt att vi är inneslutna i ett system. Vi får både näring och syre genom moderkakan och navelsträngen. Men när vi kommer ut är det inte längre lika uppenbart. Det är lätt att tappa bort sig i allt som pågår omkring oss, och kanske särskilt när det vi äter många gånger inte längre liknar något som växer på den här planeten.

Men vi är ett system inuti ett större system. Genom växterna vi äter och syret från träden är vi biologiskt tätt sammankopplade med planeten. Den vilda, ätbara nejlikroten kan hjälpa oss att förankra oss i oss själva och vad vi är en del av, även utanför mammas mage.

Moder jord

I nejlikrotens rötter och blad har man identifierat minst 130 olika växtämnen. Merparten av den eteriska oljan i rötterna består av det aktiva växtämnet eugenol. Ämnet eugenol rapporteras ha betydande egenskaper som antioxidant, och det kan hjälpa till att lindra och förebygga inflammationer och främjar vår hjärt- och kärlhälsa. Ämnet har även smärtstillande och lokalbedövande verkan.

Allt det växer i jorden, gratis, utanför vår dörr. Jag tänker att det inte är konstigt att planeten ofta refereras till som moder.

Fortsätt läsa om du vill veta mer om nejlikrot och göra en vild chai.

Nejlikrot

Hej nejlikrot

Det sägs att du var en populär ört under medeltiden, och idag är du en av Sveriges vanligaste vilt växande örter. Att du gillar att växa på skuggiga områden i jord som är ganska lös gör det tacksamt att få upp dina varken särskilt långa eller djupa rötter. Man känner igen din rot på att den är röd inuti och har en svag doft som påminner om kryddnejlika, och precis som i nejlikrot är eugenol ett av de främsta aktiva ämnena i kryddnejlika.

Men du är mer än bara rötter. Dina blad går också att äta och kan användas i till exempel en sallad, soppa eller gryta. De är som godast på våren innan dina gula, enkla blommor slagit ut.

Näringen övervintrar i jorden

Det är under hösten och våren som vi helst gräver fram roten hos nejlikrot (Geum urbanum). Då har energin och näringen krupit ner i rötterna för att övervintra, och de är som mest aromatiska. Så länge jorden inte är frusen går det även fint att gräva fram rötterna under snön på vintern.

Vild chai

Jag brukar improvisera med kryddningen i min chai beroende på vad som finns i naturens skafferi och hemma. Tillsammans med nejlikrotens rot använder jag gärna:
– kanelstång
– kardemummakärnor
– stjärnanis
– färsk ingefära

1. Mortla kryddorna och lägg i dem tillsammans med bitar av ingefära och nejlikrot i en kastrull med vatten.

2. Koka upp vattnet i några minuter under lock och låt kryddorna och rötterna dra i cirka 20 minuter. Ämnet eugenol i nejlikrot är piggt på att sticka iväg med ångorna, så behåll locket på.

3. Sila av, drick och njut.

Det är inte alltid man är sugen på att ge sig ut och gräva så fort en vill ha chai. Det går även fint att gräva upp roten och torka den till senare.

Nejlikrot kan påminna oss om att vi är ett system, inuti ett större system. 


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Likheter som förenar oss med växterna

Vide har celler med en cellkärna innehållande DNA och organeller, precis som människor.

Vi har många olikheter med växter. Vi människor kan bland annat röra på oss när vi behöver ta oss ifrån fara, vilket inte växter kan. När växter behöver skydda sig från till exempel attackerande insekter kan de istället utsöndra dofter som attraherar andra insekter, som äter de insekter växten vill skydda sig mot.

Vi har olika strategier, men det grundläggande behovet är detsamma.

Genom att fokusera på våra likheter med växter kan vi känna en ökad samhörighet med allt liv omkring oss.

Så liknar människor och växter varandra

– Vi har båda cykler av liv och död.
– Vi behöver båda liknande typer av näring, solljus, vatten och luft.
– Människor och växter har en cirkadisk rytm (dygnsrytm) och är styrda av ljuset och mörker.
– Vi har båda ett immunsystem som skyddar oss mot bakterier, virus, parasiter och svampar.
– Växter och människor behöver probiotika, då vi båda består av bakteriella, mikrobiella ekosystem.
– Växter kan lida av stress och skador från fria radikaler, precis som människor.
– Båda har celler med en cellkärna innehållande DNA och organeller.
– Människor har spermier och ägg som kan skapa ett embryo, växter har ståndare och äggstockar som kan skapa frön.
– Människor och växter har liknande typ av cirkulationssystem: vi har blodkärl och kapillärer, växter har floem och xylem.
– Det finns paralleller mellan blodets förmåga att koagulera och kådans förmågan att läka cirkulationssystemet.
– För att absorbera näring och vatten har växter rötter och människor en matsmältningskanal.
– Både människor och växter behöver enzymer för att ta upp näring.
– Glutation är en grundläggande antioxidant i både människors och växters ämnesomsättning.
– Båda har hormoner som reglerar tillväxt och reproduktion.

Vi hjälper varandra

Våra likheter kan förena oss, men det kan även våra olikheter. När vi människor inte kan springa ifrån faran kan vi istället ta hjälp av växternas försvarsmekanism. Växter producerar ämnen för att skydda sig själva – det är ämnen som vi kan använda för att skydda oss.

Träd och buskar inom salixsläktet producerar det hormonliknande växtämnet salicin. Man har sett att salicin sänds ut till andra delar av växten för att tala om att den blivit skadad, vilket gör att infektionen hos trädet eller busken kan avvärjas. Växtämnet fungerar liknande i oss. Det ger signaler till vår kropp att börja producera salicylsyra, vilket hjälper vårt immunförsvar att stilla värk, inflammation och feber.

Fortsätt läsa om du vill veta mer om salixsläktet och ersätta konventionella värktabletter med bark från pil, vide, sälg eller jolster.

Salix

Hej salixar

Pil, vide, sälg och jolster, ni tillhör alla salixsläktet och jag har uppmärksammat att er form kan vara allt från mindre buskar till stora träd. Ordet salix verkar komma från ett keltiskt språk och anspela på den miljö ni trivs i, ”sal” kan översättas till ”nära” och ”lis” till ”vatten”.

Ni har varit förebilder i framtagandet av antiinflammatoriska och smärtlindrande läkemedel. Och det sägs att de flesta subarktiska och arktiska folkgrupper i norra Europa, norra Nordamerika och Grönland har använt er för era antiinflammatoriska egenskaper.

Flera ämnen som samverkar

Det är inte enbart ämnet salicin i barken hos salixsläktet som har effekter i vår kropp. Fenolsyra, tanniner och flavonoider är också med och samverkar och förstärker verkan av salicylsyran. Tillsammans hjälper de olika ämnena till att stilla värk, utan att vi behöver få i oss en så hög dos.

– Polyfenoler innehåller antioxidanter och hjälper vår kropp att bekämpa fria radikaler. Polyfenoler har även antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper.
– Tanniner har förmågan att dra ihop kroppsvävnaderna.
– Flavonoider är en typ av polyfenol som verkar kärlstärkande och kramplösande, och har en urindrivande effekt.

Salixavkok som terapeutiskt örtte

Det här är inget te man dricker varje dag. Ett terapeutiskt örtte dricker man oftast tre gånger (tre koppar) om dagen under en begränsad tid, vid behov. Vid akut värk kan man dricka tre koppar inom loppet av en timme.

Barken från pil, vide, sälg och jolster går att skala av och använda året runt, men det är framåt våren och tidig sommar som innehållet av aktiva växtämnen verkar vara som högst. Det är även under den tiden ny bark bildas. Knoppar och blad innehåller också salicin, men det är oftast barken som används. Dra av barken med hjälp av en kniv, gärna från tunna grenar för att minska skadan på trädet.

Formeln på avkoket kommer från Svenska överlevnadssällskapet:
– Skala av och hacka upp tre deciliter bark.
– Koka upp en halv liter vatten.
– Lägg i barken och låt barken småkoka i fem minuter. Stäng sedan av värmen och låt dra under lock i ytterligare cirka tjugofem minuter.
– Nu är avkoket redo att silas av och drickas! Krya på dig.

Det går även fint att torka barken för att använda senare, eller att använda barken för att göra en tinktur (alkoholutdrag).

Genom att vara medveten om våra likheter med växter och hur växter kan hjälpa oss, kan vi lättare känna vår biologiska sammankoppling.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Rötterna till vårt sinne

Genom björkknopparna kan vi återhämta kraften till oss själva.

”The human mind has grown out of the forces of nature. As we destroy nature, we destroy the roots of our own mind.

As we destroy nature, we will develop collective insanity because we are disconnecting ourselves from our own origin – the Earth.”

Orden kommer från Carl Jung. De påminner mig om vikten av att förkroppsliga var vi kommer ifrån. Inte enbart för vår fysiska hälsa, utan även vårt mentala välmående.

Vi har vuxit fram genom naturens krafter, och det är här vi kan återhämta kraften till oss själva.

Björkens knoppar och våra kroppar

Björkens knoppar syns under vintern och fram tills dess att löven börjar spricka ut. Varje liten björkknopp är rik på aktiva växtämnen, fylld med essentiell olja, sav och harts. Knopparna är fiberrika att äta och forskning pekar på att de innehåller ämnen som bland annat kan förebygga och hämma olika former av cancer.

I länder som Ukraina och Polen kan man köpa torkade, förpackade björkknoppar och använda medicinskt. Knopparna sitter nämligen på bland annat en urindrivande effekt och antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper.

Fortsätt läsa om du är nyfiken på att utforska din relation med björkens knoppar i din puls, och för att göra björkknoppste.

Björkknoppar

Hej björk

Det sägs att du var ett av de första trädslagen som invandrade söderifrån när inlandsisen började smälta för cirka 13 000 år sedan. Kanske var det din höga halt av björksocker, vilket jag förstått skyddar dig mot köld, som gjorde att du kunde komma hit tidigt.

Det märks att du är ett av de vanligaste lövträden i Sverige, och ett så kallat pionjärträd. Det gör att du syns som något av de första efter avverkning, stormfällning, skogsbrand och liknande.

Övning – utforska relationen med naturen i din puls

Börja med att samla några björkknoppar. Plocka på grenen nära basen och tänk på att inte skada trädet. Och hör gärna med markägaren innan du plockar (mer om allemansrätten här).

Håll knopparna i handen. Ta en stund och känn din puls, dina hjärtslag.

Ät en knopp och tugga, långsamt och medvetet.

Känn dina hjärtslag igen.

Ät en till knopp, och känn dina hjärtslag.

Se om du kan känna hur björkknopparna blir en del av din kropp. Hur växtämnena i knopparna går genom din tunntarm och ut i ditt blod – blodet som i sin tur hjälper oss att förse våra celler med näring som kommer från jorden.

Björkknoppste

Kanske vill du göra övningen igen när du dricker björkknoppsteet, och se om du kan känna vår intima sammankoppling med jorden.

Koka upp vatten och häll det över knopparna. Låt stå några timmar under lock tills färgen blivit ganska mörkt gul. Sila av knopparna och drick, eventuellt med lite honung och citron.

De avsilade knopparna kan du använda på toppen av en sallad, i en gryta eller på gröten. Vill du plocka och spara knoppar till senare går det fint att torka dem eller lägga dem i frysen.

När vi äter björkens knoppar påminner vi vår kropp om att vi har vuxit fram genom naturens krafter.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Stensöta fungerar likt en zip-fil på datorn

Växter sitter på en för oss livsviktig intelligens.

Jag tittar på stensöta och tänker att den fungerar likt en zip-fil på datorn – stensöta tar upp och packar ihop solljus, vatten och näring från jorden, och när vi äter packar vi upp innehållet som stensöta komprimerat.

Vi packar upp solljuset, vattnet och näringen, som med hjälp av blodet transporteras ut i vår kropp.

Växternas förmåga – vårt liv

Stensötas intelligens att fånga upp och komprimera elementen går miljontals år tillbaka i evolutionen. Det är en intelligens som gör att stensöta börjar växa på impuls från vatten, för att sedan ta upp och förvandla de olika elementen från sin omgivning.

Det är en intelligens hos växter som vi kan tacka för våra liv.

Stensöta efterfrågades under kriget

Under andra världskriget delade Svenska medicinalstyrelsen (ansvariga för hälso- och sjukvården samt apoteken) ut en lapp till hushållen där man efterfrågade olika medicinalväxter. Listan innehöll växter som motsvarade konventionella preparat, men som inte gick att få fram på grund av restriktioner. Vem som helst kunde plocka och lämna in de olika växterna. Och bland växterna på listan fanns stensöta.

Stensöta är en ormbunke vars rot traditionellt har används för sin slem- och hostlösande verkan. Mycket tack vare att de aktiva växtämnena har sammandragande och mjukgörande effekter.

Fortsätt om du vill läsa mer om stensöta, och om du vill göra en slemlösande hostmedicin.

STENSÖTA

Hej stensöta

Jag hittar dig grön året om i stora delar av Sverige, och du är relativt lätt att urskilja. Som ditt namn antyder gillar du att växa på stenar och klippväggar, gärna i mossan på delvis skuggiga platser. Dina blad växer direkt på huvudstjälken, till skillnad från andra ormbunkar där bladen sitter på utskott åt sidorna (se bild längst ned). Och dina rötter växer horisontellt och är relativt enkla att ta upp.

Gräv fram en rot och smaka

Stensöta (Polypodium vulgare) har en söt-besk smak av lakrits och man har mätt att ämnet osladin i stensöta är 500 gånger sötare än sukros, den sockerart som finns i bland annat strösocker. Jag upplever att smaken kan variera mycket, beroende på var och när jag skördar – och stensöta går att skörda när som helst under året.

Det enklaste sättet att testa stensöta är att gräva fram en rot, rengöra den från jord och smaka genom att tugga på den färsk.

Är du nyfiken på att utforska vidare kan du hacka upp roten och lägga den i varmt eller kallt vatten, och dricka. Använder du kallt vatten låter du roten dra i vattnet över natten, på så vis hinner mer av de aktiva växtämnena komma ut i vattnet. Använder du varmt vatten kan du koka roten 15 min under lock. Du kan fortsätta experimentera genom att använda roten som smaksättare till såser, vinäger och efterrätter. Och som medicin.

Slemlösande hostmedicin

Gör ett avkok på stensöta, tappa på flaska och förvara för att ta av när det behövs. Ha med fördel även i timjan, som tack vare sina aktiva växtämnen och sin eteriska olja också är slemlösande och verkar starkt bakterie- och virushämmande.

Så här:
– 30 cm av stensötans rotstam
– 10 gram färsk timjan (eller 5 gram torkad)
– 3 dl vatten
– 30 gram honung

1. Koka upp stensöta tillsammans med timjan i vattnet under lock. Låt det småkoka i 15 minuter.

2. Ställ av och låt växterna dra i vattnet till nästa dag.

3. Sila av växterna, tillsätt honungen och värm avkoket på låg temperatur till honungen löst upp sig i vattnet.

4. Häll på flaska och förvara svalt – i kylskåpet håller det längre.

Ta en tesked när du börjar känna att något är på gång i halsen. Ta helst inte mer än 5 teskedar om dagen, och för barn är halva dosen lagom. Vila och krya på dig!

Vi packar upp solljuset, vattnet och näringen som stensöta har komprimerat.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Vår medfödda rättighet

Renlaven finns där, utan att vi behöver göra någonting.

En hel generation har vuxit upp i tron att det inte finns något som heter ”en gratis lunch”. Men det är egentligen vår medfödda rättighet. En rättighet till rent vatten, ren luft och giftfri mat. Naturen tillhör inget företag, ingen stat eller regering.

Och till skillnad från mycket annat i vårt samhälle kan vi inte jobba oss till renlav. Den är ingen belöning och vi kan inte på något vis göra oss förtjänta av den. Renlav finns där, och har alltid funnits där, utan att vi behöver göra någonting.

Vad vi kan göra är att öppna våra ögon, vara närvarande och ta emot.

Mat och medicin året om

Renlav är en uråldrig varelse som kan bidra med kolhydrater i form av lavstärkelse, året runt. Det finns forskning på lavens effekt i vår kropp – bland annat har man upptäckt att usinsyra i olika lavar kan motverka cancer. Lav kan också ha en antibiotisk verkan, tillsammans med bakteriedödande och antiinflammatoriska egenskaper.

Fortsätt läsa om du vill lära dig mer om renlav, och om du är nyfiken på att göra lavkrutonger.

RENLAV

Hej renlav

Jag har förstått att du består av olika livsformer – att du är ett eget litet samhälle i sig med en sammansättning av svampar, alger och bakterier. Jag har också förstått att du växer långsamt, i snitt 0,5 centimeter per år, förutsatt att du gillar förhållandena du är i. Och du verkar gilla torr, mager mark – något vi kallar tallhed och hällmark. Där kan du ofta dominera marken.

Med tanke på din långsammare tillväxt plockar jag lite av din topp och inte så mycket från varje ställe. Undrar du som läser hur det är med lav och allemansrätten? Läs här.

Lav renar den yttre och inre miljön

Renlav är en grupp lavar som innefattar flera olika arter, som grå renlav (Cladonia rangiferina) och fönsterlav (Cladonia stellaris). Det går att äta dem precis som alla andra cirka 2 000 olika lavar i Sverige – utom den giftiga varglaven! Varglaven växer på träd och känns igen på sin distinkt gula färg, medan renlav finns på marken och är vit eller grå.

Lavar generellt hjälper till att rena den yttre miljön från luftföroreningar, och på liknande vis hjälper de även till att rena den inre miljön i kroppen. Många lavar är samtidigt känsliga för förändringar i miljön – som luftföroreningar – och minskar då ofta i antal och mängd. Det sägs därför generellt vara ett tecken på att luften är ren, där det växer mycket lavar.

Lavkrutonger

Många lavar innehåller mycket bittra ämnen som kan irritera magen. Genom att lägga laven i vatten tillsammans med något basiskt innan vi friterar till krutonger, neutraliserar vi lavsyran.

Så här:

1. Lägg renlaven i vatten tillsammans med bikarbonat (3 msk per liter). Gör flera byten av vatten och bikarbonat under dagen och följande dag. Skölj och krama ur vattnet mellan varje vattenbyte. Mellan baden passar jag även på att rensa bort barr och annat som följt med.

2. Krama ur vattnet och fritera laven i olja i några sekunder. Håll koll på färgen! Du vill helst inte att den blir brun, och det kan gå fort.

3. Strö på lite flingsalt och vill du förstärka känslan av skog kan du strö över lite mald, torkad svamp eller mortlade enbär.

Bjud på lavkrutonger som festligt snacks eller använd som topping på en soppa.

Renlav påminner oss om att öppna våra ögon, vara närvarande och ta emot.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Allt existerar i allt

Genom tallbarr får vi även i oss molnen.

När vi äter tallbarr äter vi samtidigt molnen. Det går nämligen inte att ta bort molnen från barren. Om vi skulle göra det skulle barren kollapsa på en gång.

Utan molnen skulle det inte vara något regn och utan regn skulle inte barren växa. Så moln är en del av barren.

Och om vi tittar noggrannare kan vi se att barren enbart består av element som inte är barr. Att barren inte existerar som något separat.

På liknande vis existerar inte heller du och jag som ett separat jag.

Tallbarr på vintern ger maximal effekt

När vi äter tallbarr får vi även i oss en mängd C-vitamin. Speciellt om vi plockar barren på vintern, för då ökar tallen sin C-vitaminhalt. Att den gör det sägs vara ett sätt för tallen att skydda sig mot kylan.

C-vitaminet i tallen hjälper även oss människor att hålla värmen, genom att öka vår blodcirkulation. Ökad blodcirkulation hjälper i sin tur kroppens vävnader att få syre och näring. Det hjälper även till att transportera bort skadliga ämnen. Och ett flertal studier på effekten av C-vitamin och förkylning har visat att vitaminet kan sänka förkylningsrisken med 45–64 procent, och hjälpa till att korta ner sjukdomstiden.

Men tallbarr är mer än moln och C-vitamin. Barren ger oss också antioxidanter och mineralnäringsämnen – ämnen vi behöver för att bygga vår kropp och ytterligare öka vår motståndskraft.

Allt detta är något samerna verkar ha vetat om länge, då de traditionellt använt tallen medicinskt.

Fortsätt läsa om du vill du ta del av tallbarrens effekter i form av tallbarrste och tallbarrscookies.

Tall

Hej tall

Du är ett av de vanligaste barrträden i Sverige och verkar trivas på nära nog all slags mark, gärna tillsammans med lingon och renlav.

Jag har förstått att dina barr sitter på antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper – bland annat tack vare din rikliga mängd C-vitamin. Och enligt mätningar är det enbart nypon och havtorn i Sverige som har högre halt av C-vitamin än vad du har.

Tallbarrste

Tallbarrste är enkelt att göra: Plocka några nävar färska barr och klipp eller stöt sönder dem. Koka upp vatten, häll det på barren och låt dra under lock i cirka 20 minuter.

Plocka så att barren är färska och drick teet strax efter det är klart, då C-vitamin lätt förändras. Kanske vill du även lägga i kryddor som nejlika, kardemumma och kanel.

Drick gärna tallbarrste förebyggande, och extra många koppar när du känner att en förkylning eller inflammation börjar smyga sig på.

Tallbarrscookies

Receptet på saffranscookies från portionen under tian lät mumsigt, och smakar fint tillsammans med tallbarr.

Till sex kakor behöver du:
1 dl havregryn
1 dl kokta kikärtor (eller stora vita bönor)
1 msk apelsinsaft
1 msk apelsinskal (ekologiskt)
0,5 pkt/0,25 g saffran
3 dadlar
2 msk pumpakärnor
En handfull tallbarr

Gör så här:
1. Sätt ugnen på 175 grader.

2. Riv apelsinskalet (lägg vid sidan av) och pressa ur cirka 1 msk apelsinsaft i en bunke. Häll i saffranen och rör runt i apelsinsaften. Låt stå i några minuter. Hacka pumpakärnorna och klipp tallbarren.

3. Mixa kikärtor, halva mängden havregryn, urkärnade dadlar och saffrans-apelsinsaften till en slät kaksmet i en blender eller med en stavmixer. Blanda i resterande mängd havregryn tillsammans med pumpakärnorna, tallbarren och det rivna apelsinskalet.

4. Forma till en avlång korv och skär smeten i centimetertjocka skivor. Lägg kakorna på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. Forma till dem så de ser snygga ut och sätt in i ugnen i cirka 15 min.

Smaska gärna på tillsammans med tallbarrsteet!

Moln är en del av barren, och barren blir en del av oss.

Tack Thich Nhat Hanh för inspiration till veckans påminnelse.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?