Kategorier
Växa med Vilt

Att äta jordreva är en revolutionär handling

Att äta moder jord.

Vi kan äta som en revolutionär handling, en handling av kärlek till jorden. Jorden som har fött oss, jorden som vi bär i varje cell av vår kropp.

Kanske kan vi genom revolutionen inte bara förlänga mänsklighetens tid på den här planeten utan kanske ännu viktigare – känna oss mer levande i det nuet vi befinner oss i.

För vi behöver en revolution.

Att äta jordreva är att äta moder jord, en handling som kan hjälpa oss att förälska oss i jorden. Det kan göra det naturligt för oss att ta hand om och skydda planeten, på liknande vis som vi vill ta hand om och skydda oss själva.

Är du nyfiken på en övning som du kan göra tillsammans med jordreva? En övning som kan hjälpa dig att rikta din medvetenhet och som kanske förälskar dig i jorden, – läs vidare.

Jordreva

Hej jordreva

Jordreva (Glechoma hederacea) dyker upp tidigt på våren och tar sig fram lite var stans med sitt krypande växtsätt och sina upprätta små grenar med violetta blommor. 

Är du i södra eller mellersta Sverige är det troligt att du hittar jordreva i en gräsmatta, rabatt, vägkant, äng eller skogsdunge nära dig. Är du längre norrut blir det glesare med jordreva.

När du doftar på jordreva kanske du känner igen doften från mynta, timjan och oregano. Det är också dom växterna jag tänker på när jag funderar på hur jag vill använda bladen, blommorna och stammen från jordreva. För mig blir det oftast som örtte eller krydda i sallad, eller så låter jag jordreva ligga i kallpressad rapsolja och stå någon vecka för att använda som dressing.

Hjälp att minnas

Jordreva innehåller bland annat ämnet kolin. Studier visar att kolin kan hjälpa oss att förbättra minnet och reaktionsförmågan. Kolin hjälper till att producera lecitin i levern, vilket man tror kan ha en effekt på och förbättra korttidsminnet. Man har även sett kopplingar mellan brist på kolin och demenssjukdomar.

Jordreva har fler egenskaper, men vi stannar med det och tar oss tillbaka till övningen, – att förälska oss i jorden. Kanske är just jordreva med ämnet kolin passande när vi vill påminna oss om vår kärlek till jorden. För jag tror att kärleken till jorden finns naturligt i oss alla, vi behöver bara hjälpa att minnas.

Förälska dig i jorden med jordreva

Vi börjar vår övning med att plocka jordreva. När du har identifierat jordreva, huka dig ner och berätta gärna om din intention att göra te för att dricka som en revolutionär handling – som en handling av kärlek till jorden. Plocka ett knippe på fem till sex stycken, tacka och lämna.

När du är hemma, koka upp hett vatten och häll vattnet över jordrevan. Täck gärna med lock så dom volatila oljorna som finns i jordreva håller sig kvar och låt stå fem till tio minuter för att ge tid till smakerna och ämnena att gå ut i vattnet.

När det är klart är vi redo för nästa steg. Är du redo?

Häll upp teet i en kopp om du inte redan gjort det och sätt ner koppen framför dig. Ta en stund och känn din puls, ditt hjärtslag.

Drick lite, långsamt, medvetet.

Känn ditt hjärtslag igen.

Se om du kan känna smakerna och de aktiva växtämnena från jordrevan som smyger sig in i din kropp. Smakerna och ämnena som kommer från jorden och solen, som nu håller på att bli en del av dig.

Drick lite till och känn ditt hjärtslag igen.

Att dricka jordreva är att dricka moder jord.


Artikel är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Undersök inte din kropp, undersök dina vanor

En av dina allierade?

Det är vad vi gör dagligen och kontinuerligt som påverkar oss. Kroppen ger oss signaler att lyssna på. Vi kan välja att se det som en vän som försöker säga oss något. Försöka höra vad som vill komma fram.

Hur känner du dig just nu, i din kropp? Hur är din sinnesstämning?

För att läka naturligt sägs det att våra kroppar behöver tre saker: tillit, tid och materia.

Materia är dom fem elementen; luften vi andas, solljuset, vattnet, jorden som vi får i oss genom växter och eter som bland annat är utrymmen och kanaler i kroppen där allt kan passera och tas upp.

Känner du dig trött? Utmattad? Har du eksem eller allergi? 

Genom att lyssna kan vi stötta på djupet

Har du eksem kan det vara lockande att använda den där krämen. Kanske hjälper det för att lugna huden, för att tysta. Många gånger visar sig problemet istället på något annat vis. Nya signaler, nya sätt för kroppen att göra sig hörd.

Eksem och allergier har i många fall inre orsaker. Kanske är den näringsrika och utrensande brännässlan en allierad växtvän som kan finnas där för dig?

Läs vidare om du är nyfiken på hur du och brännässlan kan matcha och vad ni kan hitta på tillsammans.

Brännässla

Egenskaper och funktioner

Brännässlan (Urtica dioica) är så kallat polymedicinsk, den utgör en helhet med flera aktiva ämnen, funktioner och egenskaper. Ett och samma ämne har även flera olika funktioner och egenskaper.

Brännässlan är en mineralrik vild växt som bland annat innehåller kalcium, potassium, fosfor, krom, kobolt, mangan, magnesium, zink, selen, tiamin, riboflavin, vitamin A och C, karotenoider, protein och järn. Ja, listan är lång!

Tillsammans med verksamma växtämnen som flavonoider, serotonin, klorofyll och steroler gör det brännässlan stärkande, blodrenande, blodbildande, urindrivande och utrensande. Brännässlan sägs också ha en adaptogen förmåga, vilket enkelt förklarat hjälper våra kroppar att balansera sig.

Egenskaperna hos brännässlan är kall och torr med en sammandragande tendens.

Brännässlans relation till våra kroppar

Den utrensande och återställande effekten stöttar våra njurarna att avgifta kroppen. Det gör brännässlan till en hjälpsam vän vid bland annat eksem och allergier, vilket ofta är yttre signaler på inre orsaker. Brännässlan kan stärka oss med sin näringstäthet tillsammans med den blodbildande förmågan när vi upplever trötthet och orkeslöshet. Vi kan återfår energi och blir mindre mottagliga för virusangrepp och reumatiska sjukdomar.

Hur matchar brännässlan dina egenskaper?

Som varelser av naturen är vi komplexa och under konstant förändring, samtidigt kan vi oftast se tendenser i oss. Varm eller kall, fuktig eller torr är egenskaper som vi har olika balanser av och som påverkar oss på olika vis. Inom Ayurveda pratar man om det som vår unika medfödda konstitution. När vi upplever obalanser i kroppen ändras vår konstitution tillfälligt, som vid feber – då vi till exempel kan känna mer hetta än vanligt.

Kanske passar den svalkande och torkande egenskapen hos brännässla dig perfekt, eller så fungerar den bättre för dig om du balansera med växter som återfuktar och värmer. 

Är du nyfiken på dina unika egenskaper? Maila emmaviola@vaxamedvilt.se och fråga om testet för egenskaper.

Receptidé – Nässelte för utrensning

Om nässlor känns som växten för dig vill du kanske testa en fyra veckors tekur för att stärka och rensa din kropp.

Gör så här:

Plocka fyra till fem toppar av nässlor, koka upp varmt vatten och låt nässlorna dra i vattnet under lock en längre tid. Det finns olika teorier kring tid, kan vara allt från fem min till att det ligger i hela dagen och du dricker från det. Mitt förslag är att du gör det som känns smidigt för dig.

Har du inte färska nässlor kan du använda en tesked torkat nässelpulver i varmt vatten. Vill du känna dig extra festlig kan du göra en latte på nässlor genom att hälla i lite skummad mjölk.

Drick helst nässelte på fastande mage på morgonen och en till två koppar klunkvis under dagen. Rekommendationen kommer ifrån Maria Treben, en känd figur inom örtmedicin.

Är du nyfiken på att testa något helt annat med brännässlan? Känner du av ischias eller nervinflammationer i kroppen? – stryk färsk brännässla över de smärtande ställena.

Hör gärna av dig om hur det går!


Artikel är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Om vi kunde äta jord och solljus direkt

Växterna förvandlar ljus, jord, luft och vatten till mat och medicin.

Ser du solen skina där du är?

Kanske vill du stanna upp i det, just nu.

Gå till solen och känn värmen på din kropp. Se om du kan känna hur din kropp producerar D-vitamin.

Vi kan skapa D-vitamin direkt i kroppen om vi får tillräckligt med solljus. Andra vitaminer och näringsämnen behöver skapas av andra organismer. 

Växter vet hur dom gör mat och medicin från ljus, jord, luft och vatten. Mat och medicin som vi kan ta upp i våra kroppar. Hade vår kropp vetat det så skulle vi kunna äta jord och solljus direkt.

Våtarv hjälper oss

Genom våtarv kan vi bland annat få i oss mineralen som vi kallar magnesium. Har vi brist på magnesium kan vi känna rastlöshet, oro, få hjärtproblem, inflammationer och förstoppning.

Våtarv är ett av Sveriges vanligaste ogräs, en vitaminbomb och supermedicin med högt näringsinnehåll, aminosyrasammansättning som är bra för oss, mineralämnen som kalcium och magnesium, B och C-vitamin och verksamma ämnen som flavonglykosider och saponiner.

Läs vidare om du vill låta våtarv påminna din kropp om hur vi är sammankopplade med växter, jorden och solen, – kanske genom en vild vinäger.

Våtarv

Vardagsmat som medicin

Våtarv (Stellaria media) är en vild växande vän med mild smak som är vanlig att hitta på fuktiga platser i trädgårdar och parker. Våtarv fungerar lika bra som vardagsgrönt i maten som när vi behöver återhämta oss från sjukdom, både inuti och utanpå kroppen.

Våtarv har svalkande och återfuktande egenskaper. Ett fint sätt att uppleva det är genom att mosa lite våtarv och lägga som ett bakteriedödande och sårläkande omslag på huden när du får ett sår, insektsbett eller utslag. Eller genom att göra en infusion med hela växtens övre del (stjälk, blad och blommor) och dricka vid torrhosta.

Studier visar att våtarv är mer näringsrik än spenat och grönkål, – våra mest näringsrika odlade bladgrönsaker. Kanske är det värt att stanna upp i det nästa gång vi sätter foten på våtarv eller rensar bort det från rabatten.

Lång säsong

Ofta hinner våtarv med två eller tre nya generationer under året, kan ses tidigt på våren och finnas kvar under milda vintrar. Våtarv kan variera lite i utseende beroende på växtplats och det finns förväxlingsrisker.

Receptidé – Vild våtarvsvinäger

Vinäger är toppen om vi vill extrahera mineraler från växter, – vilket vi gärna gör med våtarv som har hög mineralhalt. Tinkturer där vi använder alkohol extraherar inte mineraler. Vi kan även använda vatten för att ta del av mineralerna, då behöver vi ha dem i hett eller sjudande vatten under en längre tid.

Du kan ta lite vild vinäger varje dag som ett mineralrikt stärkande medel eller som dressing på mat.

Gör så här:

1. Plocka rejält med våtarv (flera händer fulla) och hacka den fint.

2. Lägg den hackade våtarven i en glasburk (storlek beroende på hur mycket vinäger du vill göra), använd så mycket våtarv att det fyller burken ordentlig utan att vara för löst eller för trångt där inne.

3. Häll över organisk äppelcidervinäger med minst 5% aciditet så att det täcker våtarven. 

4. Täck glasburken med ett lock, helst i glas alternativt plast. Har du bara lock av metall så behöver du ett pergamentpapper som skydd mellan vinägern och locket (vinägern kan fräta sönder metallen och förstöra vinägern).

5. Skaka regelbundet och förvara i 2-4 veckor, du kan ha det stående på diskbänken så att du kommer ihåg att skaka lite varje dag.

6. När du känner dig redo, sila av våtarven och förvara vinägern i kylen för längre hållbarhet, ca sex månader till ett år.

Om du känner dig på gång och kreativ kan du tillsammans med våtarv även lägga med maskrosblad, maskrosrötter, brännässlor, groblad, bladen hos vild viol, måra, svinmålla osv.

Är du sugen på något annat än vinäger? Ät våtarven som den är i en sallad eller smoothie, lägg i soppa eller gryta, gör en stuvning eller kanske en pesto.

Vi behöver hjälp från växter som våtarv att omvandla sol, jord, luft och vatten till mat och medicin.


Artikel är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Återvända från vår exil

Vad kan du berätta för oss?

Det sägs att vi formas av vår miljö. Hur vi växte upp, det vi varit med om, historierna vi fått höra. Den skapelsehistoria många av oss har hört är hur Eva smakade på frukten och blev utslängd från trädgården, portarna stängdes bakom henne. Kan den historien ha format hur vi relaterar till naturen?

Skapelsehistorier, en källa till vår identitet, en del av berättelsen om vilka vi är. Vi påverkas troligen oundvikligen av dem oavsett hur avlägsna historierna kan vara från vårt medvetande.

En annan historia

Kanske behöver vi höra historier som kopplar oss till vad vi är en del av. Som förenar, inte separerar. 

Inte enbart för att förstå var vi kommer ifrån utan också hur vi kan gå framåt, – för att ens kunna föreställa oss en annan väg.

Hur skulle det kännas om du nästa gång du ser en växt frågar vem är du? och lyssna med ett öppet sinne. Kanske vill du sedan fortsätta med frågan vad kan du berätta för oss?

Kanske vill du göra det nästa gång du ser vass svaja i vinden. Om du är nyfiken på mer, fråga om du får smaka på vassens vinterfröer.

Tack professor Robin Wall Kimmerer som inspirerar med frågor.

Vass

Hej vass

Det finns gott om svajande glänsande vass (Phragmites Australis) i och kring våtmarker, sjöar och hav i Sverige. Kanske kan vass berätta historier om hur de vävts till mattor som lagts i stugor eller fungerat som skyddande tak från vind och kyla. Hur dom har färgat kläder och mättat hungriga magar. Kanske kan dom återberätta historier som blivit ingraverade på papper av vass eller från djur som bosatt sig i vassen. Vass sitter också på historier om hur dom renat sjöar.

Utvecklar egenskaper efter växtplats

Vilda växter anpassar sig till och utvecklar egenskaper efter förhållanden som dom lever i, likt barn som växer upp med djur och då inte lika lätt sägs utveckla allergier. Dom utvecklar inte enbart olika aktiva växtämnen och sammansättningar utan även tekniker. För att anpassa sig till de ofta syrefattiga miljöer som vassens rötter bor i använder vassen fjolårets kvarstående stjälkar som en snorkel för att transportera syre ner till rötterna.

Mat och medicin året runt

Vassens unga rotskott kan användas likt bambuskott och är som godas om dom skördas innan löven kommer, med tiden blir dom träiga och fibriga. Både rotskotten och roten kan skördas året runt och ätas rå, kokad eller torkad och mald. Våra kroppar sägs enkelt ta upp dess kolhydrater och sockerarter.

Delar av de unga gröna bladen kan användas i mat och de små toppstråna som är ljusa nedtill kan tuggas på eller kallpressas till juice. Det sägs att socker kan extraheras ur stjälken med en söt lakrits-liknande smak genom att kokas i vatten och sedan koka vattnet för att få sockret. 

Även om vassens fröer kommer under hösten efter blomningen i augusti-september så kan vi plocka och äta fröna under vintern. Dom är lite luriga att få ur sitt skal och ganska små, men sägs vara näringsrika.

Receptidé – sprinklade vinterfröer av vass

Kanske vill du sprinkla några av vassens vinterfröer på din yoghurt, smoothie, soppa, sallad eller egentligen vilken maträtt som helst. Fröna kan också krossas och användas med mjöl eller läggas direkt som dom är i bröddegen.

Kanske behöver vi höra en annan historia, för framtiden.


Artikel är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Vi kan inte leva utanför naturen, vi är naturen

Vad du ser är inte bara en miljö omkring dig, det är också du.

Vi har alla en biologisk mamma, en mormor, en gammelmormor. Det går generationer tilllbaka. Och någonstans där långt bak finns vår gemensamma mamma, jorden. Hon lever fortfarande och ger oss luften att andas, vatten att dricka, mat att äta och läkande växter.

Kanske ser du ett träd runtomkring dig just nu. Träd hjälper oss inte bara med vårt syre, dom ger oss också mat och medicin. Som barken från tall.

Om vi äter med medvetenhet kanske vi kan känna att vi är en del av jorden. Med varje tugga kan vi uppleva hur vi blir en del av varandra.

Jorden är inte bara vår yttre miljö, det är också en del av oss.

Att äta en bit av den inre delen hos tallens bark är som att uppleva hela skogen i en tugga. Ett mjukt och sött kosttillskott av vitaminer och mineraler. Läs vidare om du vill uppleva skogen i dig genom tallbark.

Tallbark

En tall – Många generationer

Tallar (Pinus sylvestris L.) sägs ha kommit till Skandinavien efter att inlandsisen drog tillbaka för ca 10 000 år, men senare forskning visar på att tallen kan ha haft en fantastisk anpassningsförmåga till klimatförändringarna och övervintrat inlandsisen. 

Tallar kan bli runt 700 år gamla och träd som vi planterar idag kan våra barnbarnsbarnsbarnbarnsbarnsbarnbarn få träffa, – men då behöver vi nog ha liknande fantastisk förmåga att anpassa oss till klimatförändringar som tallen verkar ha.

Om du är nyfiken på att identifiera tall så kan du läsa om den svenska inhemska arten Pinus sylvestris L. och andra arter inom Pinus L.

Flera anledningar till varför vi äter något

Det finns relativt mycket information om det inre lagret på tallen som kallas kambium. Det är ett tunt, mjukt, lite gummiaktig krämfärgat skikt som vi kan hitta bakom den grövre ytterbacken och det andra ofta rustikt rödskimriga lagret av bark. Kambium är lätt att skala av med en kniv och sägs vara fullt av stärkelser, vitaminer, mineraler, socker och fibrer. 

Det finns texter som visar att Samer även använt det andra lagret av barken, som i recept på bröd med mjölblandningar med både det andra och det inre lagret. Det andra lagret är inte lika kaloririkt som kambium men kalorier är inte enda anledningen till varför vi vill äta något. Forskning har visat att det lagret bland annat innehåller en typ av tanniner som kan stödja en sund cellfunktion.

Fällda eller nerblåsta träd

Tidig vår säg vara en bra tid att ta del av tallens bark. Var försiktig och ta helst inte bark från levande träd då det kan skada eller döda trädet, bark ingår heller inte i allemansrätten. Om en tall har fällts för att användas till virke eller nyligen blåst ner så är det ett fint tillfälle att ta del av barken. 

Receptidé – Frö & Barkknäcke

Smakar gärna på den råa inre barken som vi kallar kambium innan det torkat, för mig påminner det om färskt kokoskött. 

Torka kambium och/eller det andra lagret bark och kör i en matberedare för att göra till ett pulver. Jag blandar barkpulvret och mjölet men tänker mest på det som en extra krydda eller tillskott.

1) Koka upp vatten och häll det kokande vattnet över 1/2 dl hela linfrön, täck med en handduk och låt svälla 10-15 min.

2) Rör ihop 3 dl blandade fröer (t.ex. sesamfrön, pumpakärnor och solrosfrön), 2-3 dl majsmjöl tillsammans med lite barkpulver, 1/2 dl kallpressad ekologisk rapsolja och 1/2 tsk flingsalt i bunke. Lägg i fänkålsfrön, kumminfrön eller annan krydda om du vill. Knåda till en deg och låt vila 10-15 min. 

3) Tryck eller kavla ut degen på bakplåtspapper och låt vila några minuter till.

4) Strö över lite flingsalt och skär skåror med en kniv i den storlek du tycker blir bra.

5) Grädda i ugnen på 150 grader i ca 1h.

6) Stäng av ugnen och låt vara i ca 30 min på eftervärme med lätt öppen ugnslucka.

7) Ta ut knäcket, bryt i skårorna och förvara torrt eller ät direkt.

Är du inte sugen på att baka så kan du koka kambium i långa strängar som pasta eller rosta likt chips med olja och salt. 

Om vi äter med medvetenhet kanske vi kan känna att vi är en del av jorden. 


Artikel är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Att känna oss levande

Förkroppsliga björkens knoppar.

Kanske letar vi oftast efter meningen med livet men det vi egentligen längtar efter är att känna oss levande.

Att känna oss levande.

Hur landar det i din kropp?

Kanske kan björkens fiberrika vinterknoppar påminna oss om vinterns vila och livet som finns däri knoppen.

Kanske kan vi genom att äta björkens knoppar känna livet, och att se vad det har för effekt i oss.

Läs vidare om du är nyfiken på att förkroppsliga knopparna.

Björkknoppar

Pionjär

Det sägs att björk (Betula) var ett av de första trädslaget som invandrade söderifrån när inlandsisen började smälta för ca 13 000 år sedan. Kanske var det tack vare björkens skydd mot köld, sin höga halt av björksocker, som gjorde att den tidigt hittade hit. Björkens kolhydratsrika sav med 2% socker gör att den ses som en av de 14 viktigaste växterna i en överlevnadssituation.

Knoppar och kroppar

Björkknoppar sägs vara fiberrika att äta och några studier visar på att extrakt av knopparna kan stärka vår kropps förmåga att förebygga och hämma cancerceller. I en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet går det att läsa att samer använde björkblad, vilka innehåller det cancerhämmande ämnet betulin, för att försöka bota cancer i underlivet.

Tänk gärna på att knopparna kommer bli nya löv hos björken, så ta inte mer än du behöver. Känner du dig osäker på att plocka kanske du vill uppdatera dig om allemansrätten.

Receptidé – Knapriga vinterknoppar

Det blir inte enklare än såhär! Under vinterhalvåret går björkens knopparna att äta råa som de är. Vi kan använda knopparna som utfyllnad i mat eller strö på toppen av en sallad, smoothie eller gröt. Tycker du det är festligare att tillaga så går det också fint, eller kokade som te.

Kanske kan björkens knoppar påminna oss om livet i oss.


Artikel är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Smaka på intelligensen

Du äter inte bara en växt.

Jag tittar på växten som vi kallar stensöta och tänker på att den har förfäder som var här långt innan vi människor kom.

Smakerna och näringen hos stensöta produceras tack vare växtens intelligens, som går miljontal år tillbaka i evolutionen. Intelligensen gör att stensöta börjar växa på impuls från vattnet och tar upp och förvandlar de olika elementen från sin omgivning. 

Solljuset, vattnet, näringen från jorden, luften.

De olika elementen ger stensöta sin smak, vilket har fysiologiska och psykologiska effekter i våra kroppar. Stensöta innehåller ämnen som skapar en smak av söt-besk lakrits. Studier visar på egenskaper som är sammandragande, demulcerande och lugnande.

Likt ett zip-program

När du smakar på stensöta, rengör en bit av roten och lägg den på din tunga. Var uppmärksam på smaken. Och intelligensen, på informationen som finns där.

Intelligensen går mellan elementen, stensöta och oss själva som genom ett zip-program på datorn. Stensöta tar in och packar ihop solljuset, jorden och vattnet. När vi äter så packar vi upp innehållet som stensöta komprimerat.

Kanske kan vi bli medvetna om stensötans intelligens som fungerar inuti oss.

Fortsätt läsa om du är nyfiken på stensöta som en allierad växtvän.

STENSÖTA

En liten ormbunke

Stensötan (Polypodium vulgare) är en ormbunke som vi kan hitta grön hela året i stora delar av Sverige. Många ormbunkar är giftiga, men stensöta är ganska enkel att urskilja.  

Det är rotstammen som vi är sugna på och bäst skördar vi den under höst–vår. Rötterna växer horisontellt utmed marken, gräver vi försiktigt så kan vi få upp hela utan att den går sönder.

Efter första frostnatten sägs smaken inte vara lika bitter men jag upplever att smaken kan variera mycket beroende på var och när jag plockar. En fin idé är att smaka lite innan vi plockar mer.

En allierad växtvän?

Stensötans rotstam har traditionellt används inom Europeisk, Amerikansk, Kinesisk, Unani och Ayurvedisk medicin. Är du nyfiken kan du testa en dekok eller avkok på stensöta. Det gör du genom att koka upp rotstammen i vatten och låta den dra under lock under en längre period, allt från 20 minuter till någon timma (beroende på vad vi vill använda den för och det finns inte ett rätt sätt).

Testa stensöta när du vill:

– rensa slem vid förkylning och slemhosta

– hjälpa matsmältningen eller som laxeringsmedel vid förstoppning

– känna dig mindre melankolisk

– ge support vid reumatisk svullnad i lederna

Du kan också ha stensöta i vatten som måltidsdryck eller använda som smaksättare till sås eller dessert.

De medicinska egenskaperna gör att vi behöver vara lite försiktiga med att använda stensöta ofta och mycket. Tänk gärna “någon gång då och då” eller vid behov.

Vi kan bli medvetna om kraften från solen, jorden, vattnet, luften och intelligensen som finns i växter sedan miljontals år.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Kan nejlikrot få oss att känna att vi hänger ihop?

Biologiskt sammankopplade.

För många år sedan hörde jag något som resonerade vackert och sant i mig. Det handlade om hur vi ända sedan vi kom ut ur livmodern vill tillbaka in. Att vi griper efter mammas bröst för att inte behöva vara en individ utan istället del av något större. Om vår vilja och starka längtan att på djupet känna att vi hänger ihop.

Kanske kan nejlikrot påminna oss om att vi är del av något större? För trots vår längtan verkar vi vara bra på att förtränga det.

Vi fungerar inte ensamma

Många av oss tänker på växter och grödor som en källa till mat, och ibland uppmärksammar vi deras kraft att läka oss när vi är sjuka. När vi får i oss nejlikrotens rot får vi samtidigt i oss ämnet eugenol, vilket bland annat sägs kunna underlätta vår matsmältningsprocess.

Om vi fortsätter att följa det spåret kan vi bli medvetna om växternas effekt på oss, på vår kropp och vårt medvetande. Kanske kan det öppna upp oss för vår biologiska enhet.

Vi tar det där sista igen, vår biologiska enhet.

Att vi är helt beroende av något större än oss själva.

Hur vore det med en värmande vild chai på nejlikrot? Fortsätt läsa om du är nyfiken på att integrera dig med denna vilda växt.

Nejlikrot

När näringen krupit ner i roten

För vår vilda chai på nejlikrot (Geum urbanum) så är det roten som vi vill använda och det är under höst-vår då energi har krupit ner i rötterna som vi helst gräver fram dem. Så länge jorden inte är frusen kan vi även gräva fram rötterna under snön. Roten är som mest aromatisk under den tiden och påminner om kryddnejlika.

Att gräva upp rötter kan ofta vara lite tufft men nejlikrotens rot är ganska enkel. Rötterna är inte så långa eller djupa och nejlikrot gillar att växa på skuggiga områden i jord som är ganska lös.

Mer än bara rötter

När våren kommit och du känner att du är för sent ute för rötterna så kan du plocka de gröna delarna istället, helst innan växten går i blom. De unga bladen från nejlikrot kan bland annat användas i sallad och äldre blad kan du lägga i en soppa.

Receptidé – Vild chai på nejlikrot

1) Kryddor och rötter som du kanske vill ha i:
Kanelstång
Kardemummakärnor
Stjärnanis
Färsk ingefära
Nejlikrotens rot (“vild kryddnejlika”)

2) Mortla kryddorna till bitar och lägg i dem tillsammans med ingefäran och nejlikroten i en kastrull med vatten.

3) Koka upp alltsammans och låt det dra under lock i ca 20 min. Locket håller kvar ämnen som vill sticka ut med ångan. 

4) Sila och drick, kanske tillsammans med skummad varm mjölk av något slag och lite honung.

Andra kryddor och rötter som kan vara festliga att laborera med i chai är vanilj, lakritsrot och olika pepparsorter.

Inte nu men gärna senare, eller till något annat?

Du kan gräva upp roten och torka den till senare. Där du tänker att kryddnejlika passar där kan du använda nejlikrot, men nejlikrot är något mildare i smaken. Istället för att använda roten som krydda kan du sjuda nejlikrotens rot under 20-30 minuter och använda som tvätt för att desinficera och läka hud som behöver extra omvårdnad.

Kanske kan nejlikrot påminna oss om att vi är del av något större.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Vi behöver inte göra någonting

Den är där.

Fönsterlav kommer från jorden, den har vuxit fram ur naturen. Min impuls är att skriva att den är en gåva från jorden. Men jag känner att det kan tendera att låta spirituellt på ett vis som en del av oss inte har en relation till. Egentligen är det väldigt praktiskt.

Är den en belöning? 

Kan vi tjäna oss till den? 

Kan vi kalla den vår? 

Kan vi göra oss förtjänta av den?

Det bli nog ett nej på alla. 

Men den är där. Utan att vi behöver göra någonting.

Vad vi kan göra är att öppna våra ögon, vara närvarande och ta emot.

Vi kan äta fönsterlav och ta del av denna uråldriga varelse som består av olika livsformer. Det kan vara så att ni redan har en relation, fortsätt läsa om du är nyfiken på mer.

Fönsterlav

Åretruntboende

En lav är ett eget samhälle i sig, en sammansättning av svampar, alger och bakterier, men vi ser dem ofta som en enhet. Fönsterlav (Cladonia stellaris) är en typ av renlav som vi kan hitta året runt, även under snön. Som de flesta andra lavar så växer fönsterlav långsamt. Om laven gillar förhållandena som den är i kan den växa i snitt 0,5 cm per år. Det känns fint att ha med sig det när vi plockar. Jag plockar lite av fönsterlavens topp och tar inte så mycket från varje ställe.

Har ni redan en relation?

Har du en adventsljusstake med ”vitmossa” i är det stor chans att ni redan har en relation. ”Vitmossan” i ljusstaken är troligen egentligen fönsterlav. Det är en vanlig namnförvirring. Har du köpt fönsterlaven i butik kan den vara indränkt i flamskyddsmedel, så ät gärna inte den.

Läs av omgivningen genom lavar

Det sägs generellt vara ett bra tecken på att luften är ren om det finns mycket lavar. Man har sett att många lavar är känsliga för förändringar i miljön som luftföroreningar och minskar då ofta i antal.

Många lavar är också bra på att samla på sig föroreningar, så undvik gärna ställen som du tror är eller har varit förorenade. Lav kan bli väldigt gammal – ofta flera hundra år, en del kan leva i tusen år – och ha samlat på sig föroreningar under en längre tid.

Mat som medicin, medicin som mat

Olika lavar har använts inom folkmedicinen och enligt Veera Tuovinen, forskare på Svenska Lantbruksuniversitetet, så har man hittat ämnen i lavar som kan motverka cancer. Det forskas på lav och lavasyror, bland annat usinsyra som sägs vara bakteriedödande, antiinflammatorisk och ha antibiotisk verkan.

Lav är generellt näringsrikt och kan ge oss kolhydrater i form av ”lavstärkelse”, även om vi inte verkar kunna tillgodose oss energin i alla olika lavar. Lavasyror finns i olika utsträckning i olika lavar som i större mängder kan irriterad våra magar. För att få bort de bittra och beska ämnena kan vi urlaka laven genom att lägga den i vattenbad tillsammans med något basiskt som bikarbonat för att neutralisera lavsyran.

Receptidé – Fönsterlavkrutonger

1) Lägg fönsterlaven i vattenbad tillsammans med lite bikarbonat. 

2) Gör flera byten av vatten och bikarbonat, förslagsvis under 1-2 dagar. Skölj och krama ur vattnet mellan varje vattenbyte. Mellan vattenbaden passar jag på att rensa bort barr och annat skogigt som följt med.

3) Innan vi friterar fönsterlaven kan vi ångkoka eller koka den i nytt vatten under 30 min. Tanken med att koka laven innan vi friterar är liknande som med vattenbadet, att reducera lavasyrorna. Testa dig fram – jag kokade inte men lät laven ligga i vattenbad under två dagar med många byten. Jag kände ingen besk eller bitter smak.

4) Krama ur vattnet och fritera laven i olja i några sekunder medan du håller koll på färgen, du vill helst inte att den blir brun och det går fort! 

5) Lite flingsalt förhöjer och vill du förstärka känslan av skog så kanske du vill strö på lite mald torkad svamp eller mortlade enbär.

6) Krutongerna är fina på toppen av en sallad eller en festlig macka.

Är du inte sugen på att fritera så kan du laka ur, koka och sedan torka fönsterlaven och göra till pulver. Pulvret kan du använd tillsammans med mjöl eller som förtjockningsmedel i sås eller soppa.

Fönsterlaven finns där, utan att vi behöver göra någonting.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Inte ett tallbarr i sin ensamhet

Vi får även i oss molnen.

Zen-munken och fredsaktivisten Thich Nhat Hanh förklarar vackert och tydligt hur ingen kan bara vara i sig självt, allt existerar i allt. Tallbarret är där, vackert, vintergrönt, väldoftande. Men barret är inte ett barr i sin ensamhet.

När vi tittar på ett tallbarr kan vi, som Thich Nhat Hanh beskriver det, se att barret är gjort av många delar som kan kallas “icke-barr”. När du rör ett tallbarr så rör du molnen. Man kan inte ta bort molnen från barren. 

Om vi skulle ta bort molnen från barren så skulle barret kollapsa på en gång. Utan molnen skulle det inte vara något regn och utan regn skulle inte barret växa. 

Så moln är en del av barret.

Hela universum kan ses, röras och doftas genom barret. 

Om vi kollar noggrannare kan vi se att barret enbart består av element som inte är barr.

Det har inte ett separat jag.

Vi är inte ett separat jag.

Låter det lite väl spirituellt? Eller bara praktiskt? Kanske både och. 

När vi äter tallbarr så får vi även i oss molnen. 

Fortsätt läsa om du är nyfiken på tallbarr och hur det kan bli en del av dig.

Tall

Skyddar sig och hjälper oss

Tallbarr är något av det mest C-vitaminrika vi har i Sverige och när det blir kallare ute sägs det att tallen ökar sin mängd C-vitamin för att skydda sig från att förfrysa. Spännande parallell med våra kroppar då man märkt att tallbarr ökar vår blodcirkulation och kan hjälpa oss att hålla värmen.

Studier visar att tallbarr har läkande egenskaper. Det kan vara fördelaktigt att dricka tallbarrste eller andas in ångan från hett tallbarrsvatten vid förkylning och inflammation i andningsvägarna. 

Du behöver inte fundera på vilken typ av tall (Pinus sylvestris) när du vill plocka barren, alla sorter fungerar att använda.

Tillsammans med tallen

Det finns mycket som man kan göra tillsammans med tallen, med barren, skotten, barken, rötterna, kottarna, tallblommorna med pollen, kådan.

Receptidé – Tallbarrsdryck

Tallbarrsdrycken är mer en receptidé än ett fast recept, så det finns inga mått. Kanske tycker du om en krydda mer än en annan, kanske vill du byta ut någon.

1. Koka upp vatten med kryddor (pulver eller hela som du helst krossar för att frigöra mer smaker):
– Kardemumma
– Färsk ingefära
– Kanel 
– Stjärnanis
– Fänkålsfrön

2. Klipp eller mortla färska tallbarr smått (lättare med sax än kniv) för att frigöra så mycket av ämnena i barren som möjligt. Lägg bitarna i vattnet som kokat upp och låt det svalna av under lock i ca 20 minuter för att ge tid för de aktiva ämnena att komma ut. Genom att ha locket på så försvinner inte de flyktiga ämnena med ångan.

3. Sila och blanda i honung om du vill tillsammans med någon variant av mjölk.

Det fungerar också fint med enbart tallbarr och varmt vatten, eller att låta klippta bitar av tallbarr dra i kallt vatten under natten.

När du rör ett tallbarr så rör du molnen.


Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda ätbara växter förkroppsligar hur vi är naturen och hur naturen rör sig genom oss. Vill du bli påmind?