Vass kan berätta en annan skapelsehistoria för oss – en historia som förenar istället för att separera.
Det sägs att vi formas av hur vi växte upp – det vi varit med om och historierna vi fått höra. De flesta av oss har hört hur Eva smakade på frukten och blev utslängd från Edens lustgård. Kan den historien ha format hur vi relaterar till naturen?
Skapelsehistorier är en källa till vår identitet, och en del av berättelsen om vilka vi är. Vi påverkas troligen av dem oavsett hur avlägsna historierna kan vara från vårt medvetande.
En annan historia
Hur vore det om vi istället fick höra historier om vad vi är en del av? Som förenar, inte separerar. För att förstå var vi kommer ifrån, men också för att förstå hur vi kan gå framåt – för att ens kunna föreställa oss en annan väg.
Hur skulle det vara om du nästa gång du ser vass frågar ”vem är du?”, och lyssnar med ett öppet sinne. Kanske fortsätter du sedan med frågan ”vad kan du berätta för oss?”. Vass sitter nämligen på många historier som förenar.
Läs vidare om du är nyfiken på vad vass kan berätta, och för att ta del av vad vassen har att ge – året om.
Vass
Hej vass
Jag vet att du kan berätta historier om hur du har färgat kläder och mättat hungriga magar. Om hur du har fungerat som tak och skyddat människor från vind och kyla. Jag vet också att du sitter på historier om sjöar du renat, för att inte nämna alla de kärleksbrev som blivit skrivna på papper av vass.
Du är vanlig i hela landet och sägs vara en karaktärsväxt för näringsrika sjöar, men förekommer mer sparsamt i fjälltrakterna. Du är även globalt förekommande och kan bli upp till fem meter hög – och ungefär lika lång under marken! Här i Sverige verkar du dock hålla dig till att bli mellan en och fyra meter hög. Du är oavsett vårt största gräs.
Ger oss mat året runt
Delar av de unga gröna bladen hos vass (Phragmites australis) kan användas i mat och de små toppstråna som är ljusa nedtill kan tuggas på eller kallpressas till juice. Och både rotskotten och roten kan skördas året runt och ätas råa, kokade eller torkade och malda. Rötterna är inte helt enkla att gräva upp och graden av svårighet varierar beroende på underlaget. Det har även skett förväxling med den dödligt giftiga roten av sprängört.
Det kanske enklaste sättet att ta del av vad vassen har att ge är att plocka fröna. De kommer under hösten efter blomningen, och vi kan plocka och äta dem även under vintern.
Allt bra så långt, men undvik detta: Det finns en parasitisk svamp, mjöldryga, som kan angripa sädesslag och även vass. Den vill du helst inte få i dig, för att slippa onödiga kroppsreaktioner. Mjöldryga ser ut som mörka korvar som växer ut ur axen och är relativt svåra att missa, men det kan vara lite lurigt då även vassfröna är mörka.
Sprinkla vassfröer på frukosten
Kanske vill du sprinkla några av vassens fröer över din smoothie eller gröt. Fröna kan också krossas och användas med mjöl eller läggas direkt som de är i bröddegen.
Vass – vem är du och vad kan du berätta för oss?
Tack professor och författare Robin Wall Kimmerer som inspirerar med frågor.
Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?
