Vide har celler med en cellkärna innehållande DNA och organeller, precis som människor.
Vi har många olikheter med växter. Vi människor kan bland annat röra på oss när vi behöver ta oss ifrån fara, vilket inte växter kan. När växter behöver skydda sig från till exempel attackerande insekter kan de istället utsöndra dofter som attraherar andra insekter, som äter de insekter växten vill skydda sig mot.
Vi har olika strategier, men det grundläggande behovet är detsamma.
Genom att fokusera på våra likheter med växter kan vi känna en ökad samhörighet med allt liv omkring oss.
Så liknar människor och växter varandra
– Vi har båda cykler av liv och död.
– Vi behöver båda liknande typer av näring, solljus, vatten och luft.
– Människor och växter har en cirkadisk rytm (dygnsrytm) och är styrda av ljuset och mörkret.
– Vi har båda ett immunsystem som skyddar oss mot bakterier, virus, parasiter och svampar.
– Växter och människor behöver probiotika, då vi båda består av bakteriella, mikrobiella ekosystem.
– Växter kan lida av stress och skador från fria radikaler, precis som människor.
– Båda har celler med en cellkärna innehållande DNA och organeller.
– Människor har spermier och ägg som kan skapa ett embryo, växter har ståndare och äggstockar som kan skapa frön.
– Människor och växter har liknande typ av cirkulationssystem: vi har blodkärl och kapillärer, växter har floem och xylem.
– Det finns paralleller mellan blodets förmåga att koagulera och kådans förmågan att läka cirkulationssystemet.
– För att absorbera näring och vatten har växter rötter och människor en matsmältningskanal.
– Både människor och växter behöver enzymer för att ta upp näring.
– Glutation är en grundläggande antioxidant i både människors och växters ämnesomsättning.
– Båda har hormoner som reglerar tillväxt och reproduktion.
Vi hjälper varandra
Våra likheter kan förena oss, men det kan även våra olikheter. När vi människor inte kan springa ifrån faran kan vi istället ta hjälp av växternas försvarsmekanism. Växter producerar ämnen för att skydda sig själva – det är ämnen som vi kan använda för att skydda oss.
Träd och buskar inom salixsläktet producerar det hormonliknande växtämnet salicin. Man har sett att salicin sänds ut till andra delar av växten för att tala om att den blivit skadad, vilket gör att infektionen hos trädet eller busken kan avvärjas. Växtämnet fungerar liknande i oss. Det ger signaler till vår kropp att börja producera salicylsyra, vilket hjälper vårt immunförsvar att stilla värk, inflammation och feber.
Fortsätt läsa om du vill veta mer om salixsläktet och ersätta konventionella värktabletter med bark från pil, vide, sälg eller jolster.
Salix
Hej salixar
Pil, vide, sälg och jolster, ni tillhör alla salixsläktet och jag har uppmärksammat att er form kan vara allt från mindre buskar till stora träd. Ordet salix verkar komma från ett keltiskt språk och anspela på den miljö ni trivs i, ”sal” kan översättas till ”nära” och ”lis” till ”vatten”.
Ni har varit förebilder i framtagandet av antiinflammatoriska och smärtlindrande läkemedel. Och det sägs att de flesta subarktiska och arktiska folkgrupper i norra Europa, norra Nordamerika och Grönland har använt er för era antiinflammatoriska egenskaper.
Flera ämnen som samverkar
Det är inte enbart ämnet salicin i barken hos salixsläktet som har effekter i vår kropp. Fenolsyra, tanniner och flavonoider är också med och samverkar och förstärker verkan av salicylsyran. Tillsammans hjälper de olika ämnena till att stilla värk, utan att vi behöver få i oss en så hög dos.
– Polyfenoler innehåller antioxidanter och hjälper vår kropp att bekämpa fria radikaler. Polyfenoler har även antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper.
– Tanniner har förmågan att dra ihop kroppsvävnaderna.
– Flavonoider är en typ av polyfenol som verkar kärlstärkande och kramplösande, och har en urindrivande effekt.
Salixavkok som terapeutiskt örtte
Det här är inget te man dricker varje dag. Ett terapeutiskt örtte dricker man oftast tre gånger (tre koppar) om dagen under en begränsad tid, vid behov. Vid akut värk kan man dricka tre koppar inom loppet av en timme.
Barken från pil, vide, sälg och jolster går att skala av och använda året runt, men det är framåt våren och tidig sommar som innehållet av aktiva växtämnen verkar vara som högst. Det är även under den tiden ny bark bildas. Knoppar och blad innehåller också salicin, men det är oftast barken som används. Dra av barken med hjälp av en kniv, gärna från tunna grenar för att minska skadan på trädet.
Formeln på avkoket kommer från Svenska överlevnadssällskapet:
– Skala av och hacka upp tre deciliter bark.
– Koka upp en halv liter vatten.
– Lägg i barken och låt barken småkoka i fem minuter. Stäng sedan av värmen och låt dra under lock i ytterligare cirka tjugofem minuter.
– Nu är avkoket redo att silas av och drickas! Krya på dig.
Det går även fint att torka barken för att använda senare, eller att använda barken för att göra en tinktur (alkoholutdrag).
Genom att vara medveten om våra likheter med växter och hur växter kan hjälpa oss, kan vi lättare känna vår biologiska sammankoppling.
Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?
