Snärjmåra kan hjälpa oss dit.
Kanske är det dags att vi blir Homo conscious, efter att ha varit Homo sapiens under en tid. Från ”tänkande människa”, till ”medveten människa”.
Oavsett kön, identitet, sexuella preferenser, nationalitet eller etnicitet delar vi alla jorden som vårt ursprung och vår källa till livet. Men vår hjärna vill gärna separera – för att kunna sortera, kategorisera och analysera. Och det gör den oftast bra. Samtidigt har vi en tendens att ge hjärnan större fokus och mer ansvar än den bör ha. Empati och samhörighet kan då bli ett mentalt koncept, som lätt tappas bort och kan leda till osämja eller i värsta fall krig.
Vilda växter kan förkroppsliga känslan
Vår ämnesomsättning bygger på en djup, intim relation med växter. Genom att äta vilda växter kan vi påminna vår kropp om vad vi är gjorda av och var vi alla kommer ifrån. Det hjälper oss att förkroppsliga känslan av samhörighet – bortom kön, identitet, sexuella preferenser, nationalitet och etnicitet. Vilket i sin tur kan skapa förändringar i vårt medvetande.
När vi känner hur vilda växter blir en del av vår kropp kan tankar kring separation börja lösas upp. Empati och medmänsklighet sätter sig istället på cellnivå och kommer då naturligt för oss.
Utforska vad som händer i dig
Plocka och ät något vilt varje dag, eller så ofta du kommer ihåg. Det behöver inte vara en hel måltid med vilda växter. Att krydda med vilt eller att äta en blomma eller några blad på vägen till jobbet fungerar också. Kanske kan den vilda, ätbara och medicinska växten snärjmåra få vara en av dem.
Vad kan det få för effekt i dig?
Fortsätt läsa för att låta snärjmåra bli en del av din utveckling till Homo conscious, och för att veta vilken funktion i vår kropp som snärjmåra är sammankopplad med.
Snärjmåra
Hej snärjmåra
När jag går förbi dig fastnar du på mina kläder, tack vare att du är täckt med små krokar. Det är ett enkelt sätt att känna igen dig. Jag har förstått att du använder dig av krokarna för att ta dig till nya platser, där du kan fortsätta föröka dig. Jag har också upptäckt att du är en god grönsak, med medicinska egenskaper.
Du gillar näringsrik mark och sägs vara ett av de vanligaste förekommande ogräsen inom jordbruksproduktionen. Man hittar dig ofta på åkrar men även i trädgårdar, utmed gårdskanter och i diverse uppvuxna grönområden i stan. Du verkar trivas bäst söder om Dalälven, och växer mer tillfälligt längre norrut.
Sammankopplad med vårt lymfsystem
Snärjmåra (Galium aparine) har en koppling till vårt lymfsystem. Lymfan kallas ibland för ”det vita blodet”, men till skillnad från vårt röda blod har det ingen muskel likt hjärtat som kan pumpa runt det. Det behöver istället hjälp från annat håll.
Snärjmåra är med och stimulerar lymfsystemet, vilket är en viktig del i vårt immunförsvar och för att transportera bort slaggprodukter. Att stimulera lymfsystemet kan leda till stärkt immunförsvar, ökad cirkulation och förbättrad läkningsförmåga. Snärjmåra främjar även förökningen av en sorts vita blodkroppar (lymfocyter), som är en viktig del av vårt immunförsvar.
När kroppen skyddar sig mot virus och bakterier kan lymfkörtlarna svullna – då är det läge att äta extra mycket snärjmåra.
Avkok på örten kan även hjälpa mot urinvägsinfektion. Men äter du urindrivande medicin bör du vara lite försiktig, snärjmåra är nämligen mycket urindrivande.
Som en grönsak
Jag gillar att äta snärjmåra som en grönsak i förebyggande syfte – ångkokad, som utfyllnad i en paj, stuvad med andra grönsaker, eller direkt ner i morgonsmoothien.
Snärjmåra kan hjälpa oss att utvecklas, från tänkande människa till medveten människa.
Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?
