Skräppans frön kan skapa nytt liv, medan mycket av vår vanliga mat är steriliserad.
Vi är en del av universums resa som sägs ha påbörjats för 13,8 miljarder år sedan med Big Bang. Därefter föddes solen, månen och jorden, och skapade förutsättningarna för oss att växa fram.
Vad och hur vi väljer att äta har haft en betydande del i utvecklingen, och det har en avgörande roll i hur vi fortsätter att utvecklas. Men istället för evolution pratas det numera om en ”dysevolution” – att vi adopterar och för vidare egenskaper som inte längre är till vår fördel, baserat på vår livsstil.
Det mesta vi äter är steriliserat
Maten i butikerna som kommer från vårt industriella jordbruk domineras av kultiverade och modifierade grödor. Det är grödor där fröerna ofta är steriliserade eller betydligt mindre kraftfulla i kommande generation.
Vilda växter, som skräppa, är generellt genetiskt starkare än kultiverade och modifierade växter. De lever i en miljö där de behöver skydda sig själva och producerar ofta mångdubbelt fler aktiva växtämnen, samtidigt som de varierar antalet och kombinationen av växtämnen som de lägger i enskilda fröer. På så vis stärker och säkrar växten den kommande generationen.
Vilken mat väljer du?
Föreställ dig att du har ena handen full av små, röda tomater, som alla har kvar möjligheten att skapa nytt liv. I den andra handen har du små, röda tomater, där alla är steriliserade. Vilka tomater väljer du?
Det vi äter har både en direkt och långsiktig inverkan på oss. Kan maten vi väljer förändra vår egen förmåga att skapa nytt liv? Nu eller i framtiden?
Fortsätt läsa om du är nyfiken på att äta skräppans frön – med dess proteiner, mineraler, vitaminer, fetter och aktiva växtämnen.
Skräppa
Hej skräppans frön
Jag har förstått att du sitter på all information som behövs för att skapa en ny skräppa. Och att vi får i oss den informationen när vi äter dig. Jag har också förstått att du är kosmopolitisk, har använts av nordamerikanska indianstammar och är en avlägsen släkting till bovete.
Kosmopolitisk
Krusskräppa (Rumex crispus) och gårdsskräppa (Rumex longifolius) är två av de vanligare arterna i släktet. De är kosmopolitiska – världsmedborgare, då de växer nästan överallt i världen och verkar gilla både stan och landet, full sol och delvis skugga. De hittas ofta på fält, vägar, stigar och andra öppna områden.
Bladen, stammen, fröna och roten hos skräppan kan användas som mat och medicin. Roten stimulerar till exempel leverfunktionen. Samtliga arter hos skräppan går att använda, men alla är inte lika smakliga. Smaken på bladen varierar även beroende på när du plockar dem – unga blad är oftast mindre bittra.
Skörda och ät frön
Både krusskräppan och gårdsskräppan producerar gott om frön. De kan hittas långt in på säsongen, även vintertid, och är lätta att samla in. De mogna fröna från bruna fröställningar sägs ha mest näring. Du kan även torka fröställningar som fortfarande är gröna, men vänta gärna tills du börjar se en brunaktig färgskiftning.
Skräppans frön ligger i ett pappersliknande skal och det kan vara svårt att ta bort fröna från skalet. Det finns olika metoder för det, men ingen känns särskilt effektiv. Jag använder istället hela fröet med det pappersliknande skalet.
Lägg några frön i en smoothie, gryta eller blanda ner en handfull i bröddegen. I brödet kan fröna ge en syrlig smak som påminner om surdeg.
1. Samla in frön genom att repa av dem.
2. Sprid ut dem på en handduk för att torka.
3. Förvara i en lufttät behållare.
4. Använd lite varstans i din mat!
OBS! Frön och nötter innehåller fytinsyra, vilket skyddar dem och ser till att de inte gror i förtid. Men våra kroppar saknar enzymet för att bryta ner fytinsyra, vilket gör de svårsmälta för magen och kroppen kan inte ta upp all näring. Om du blötlägger frön och nötter aktiveras de, och vi kan ta upp nyttigheterna. Generellt behöver frön och nötter 6-8 timmar i vatten för att aktiveras.
Skräppans frön kan skapa nytt liv. Vad har det för effekt i oss jämfört med mat som är steriliserad?
Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?
