Kategori: Växa med Vilt

Kategorier
Växa med Vilt

Att återvända från vår exil

Vass kan berätta en annan skapelsehistoria för oss – en historia som förenar istället för att separera.

Det sägs att vi formas av hur vi växte upp – det vi varit med om och historierna vi fått höra. De flesta av oss har hört hur Eva smakade på frukten och blev utslängd från Edens lustgård. Kan den historien ha format hur vi relaterar till naturen?

Skapelsehistorier är en källa till vår identitet, och en del av berättelsen om vilka vi är. Vi påverkas troligen av dem oavsett hur avlägsna historierna kan vara från vårt medvetande.

En annan historia

Hur vore det om vi istället fick höra historier om vad vi är en del av? Som förenar, inte separerar. För att förstå var vi kommer ifrån, men också för att förstå hur vi kan gå framåt – för att ens kunna föreställa oss en annan väg.

Hur skulle det vara om du nästa gång du ser vass frågar ”vem är du?”, och lyssnar med ett öppet sinne. Kanske fortsätter du sedan med frågan ”vad kan du berätta för oss?”. Vass sitter nämligen på många historier som förenar.

Läs vidare om du är nyfiken på vad vass kan berätta, och för att ta del av vad vassen har att ge – året om.

Vass

Hej vass

Jag vet att du kan berätta historier om hur du har färgat kläder och mättat hungriga magar. Om hur du har fungerat som tak och skyddat människor från vind och kyla. Jag vet också att du sitter på historier om sjöar du renat, för att inte nämna alla de kärleksbrev som blivit skrivna på papper av vass.

Du är vanlig i hela landet och sägs vara en karaktärsväxt för näringsrika sjöar, men förekommer mer sparsamt i fjälltrakterna. Du är även globalt förekommande och kan bli upp till fem meter hög – och ungefär lika lång under marken! Här i Sverige verkar du dock hålla dig till att bli mellan en och fyra meter hög. Du är oavsett vårt största gräs.

Ger oss mat året runt

Delar av de unga gröna bladen hos vass (Phragmites australis) kan användas i mat och de små toppstråna som är ljusa nedtill kan tuggas på eller kallpressas till juice. Och både rotskotten och roten kan skördas året runt och ätas råa, kokade eller torkade och malda. Rötterna är inte helt enkla att gräva upp och graden av svårighet varierar beroende på underlaget. Det har även skett förväxling med den dödligt giftiga roten av sprängört.

Det kanske enklaste sättet att ta del av vad vassen har att ge är att plocka fröna. De kommer under hösten efter blomningen, och vi kan plocka och äta dem även under vintern.

Allt bra så långt, men undvik detta: Det finns en parasitisk svamp, mjöldryga, som kan angripa sädesslag och även vass. Den vill du helst inte få i dig, för att slippa onödiga kroppsreaktioner. Mjöldryga ser ut som mörka korvar som växer ut ur axen och är relativt svåra att missa, men det kan vara lite lurigt då även vassfröna är mörka.

Sprinkla vassfröer på frukosten

Kanske vill du sprinkla några av vassens fröer över din smoothie eller gröt. Fröna kan också krossas och användas med mjöl eller läggas direkt som de är i bröddegen.

Vass – vem är du och vad kan du berätta för oss?

Tack professor och författare Robin Wall Kimmerer som inspirerar med frågor.

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Sättet vi lär oss saker på skapar separation

Kunskap som är konceptuell kommer mellan dig och löktravens rot.

Vet du ifall du främst lär dig konceptuell kunskap? Det är kunskap som till exempel berättar att bilden visar roten till löktrav. Och att vi helst skördar rötter höst–vår, då näringen samlats i roten för att växten ska övervintra. Att roten har en smak av pepparrot eller wasabi hör också till den konceptuella kunskapen.

Olika typer av kunskap

Vi behöver den typen av kunskap. Men många av oss slukas lätt upp av det konceptuella och förlorar oss här, i vad Eckhart Tolle kallar ett ”platt land”. Där det inte finns något djup. Vi får då ett universum som känns dött.

Konceptuell kunskap sätter etiketter och kategoriserar saker, och då tänker vi ”aha, nu vet jag vad det är – det är löktrav, nu vet jag”. Men vi vet inte, vi har bara satt ett namn på den fantastiska saken.

Det finns kunskap som befinner sig bortanför det. En djupare, mer omfattande kunskap. Som inte är konceptuell.

Kunskap som förenar, istället för att separera

Istället för att försöka sätta namn på vad löktravens rot smakar: gräv upp en rot, ät en bit och försök stanna med upplevelsen. Utan att kategorisera in det någonstans.

Ta in helheten, inte de separata delarna, och försök att bara vara närvarande med vad som är.

Kanske kan du känna en underliggande närvaro? Kanske kan det ge dig en känsla av att smälta samman? Det här är ett annat sätt att veta något.

Tillbaka till det konceptuella – det är mycket enklare, för det är vad vi är vana vid. Så länge det inte är tjäle i marken kan du enkelt gräva upp löktravens rot och äta den både rå och tillagad. Kanske vill du testa att göra en vild wasabi-ish dipp?

Fortsätt läsa om du är nyfiken på dippen, och att kanske bara stanna med upplevelsen när du äter den.

Löktrav

Hej löktravens rot

Du finns som mat och medicin utanför vår dörr, även om vi inte alltid känner igen dig som det. Men jag har förstått att du är en gammal matgrönsak och medicinalväxt. Och det är inte enbart din rot vi kan äta, utan alla dina växtdelar.

Jag hittar dig ofta på skuggiga platser under träd i parker och dungar, och i kanter av buskar. Och det är relativt lätt att känna igen dig på din doft, med blad som påminner om lök och vitlök och en rot som både doftar och smakar pepparrot.

Känn igen roten på bladen

Om du vill gräva upp roten hos löktrav (Alliaria petiolata) under hösten, vintern eller våren behöver du kunna identifiera bladen. De vita blommorna finns inte där när det är dags att gräva och löktrav är en tvåårig växt som vi helst gräver upp roten på innan den blommat – då finns som mest näring kvar i roten. Leta efter ljust gröna, hjärtformade och småflikiga blad. Känner du dig osäker, passa på att spana in dem till våren när löktraven blommar!

Smaken är också ett tecken. Det finns en mer eller mindre tydlig smak av wasabi eller pepparrot i löktravens rötter. Styrkan varierar från starkare till mildare, beroende på var och när du skördar.

Vild wasabi-ish dipp

För att göra dippen på löktravens rot blandar du:

– finriven färsk rot av löktrav
– ekologisk kallpressad olivolja
– äppelcidervinäger
– lite citronsaft
– salt

Testa dig fram med mängden, det finns inga rätt eller fel. När du är klar – doppa en bit sushi eller använd den för att gojsa in en sallad.

När vi befinner oss bortanför det konceptuella kan vi uppleva att vi smälter samman med naturen.

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

En felprogrammerad algoritm i vår kropp

Vad kan hända om du äter slånbär – långsamt och medvetet?

Det finns något som kan liknas vid en felprogrammerad algoritm i vår kropp. Algoritmen säger att om vi äter chips snabbt och omedvetet kommer vi vilja ha mer.

Vi är inte uppdaterade

Vår kropp är inte programmerad till den livsstil vi lever, med konstanta gifter omkring oss. Som ultraprocessad mat.

Mat som innehåller tillsatser och bekämpningmedel triggar kroppens adrenalin och gör att endorfiner sänds ut. Det är en del av kroppens försvar att skydda oss som gör att vi inte känner den faktiska skadan. Istället kan vi uppleva att vi mår himla bra – för en kort stund. Det i sin tur skapar ett merbegär.

Genom att ta tid att smaka på och vara närvarande med det vi äter har vi möjlighet att känna in vad som faktiskt sker i kroppen – bortanför den snabba tillfredsställelsen.



Om vi istället för snabbt och omedvetet äter chips långsamt och medvetet, kommer vi inte vilja ha mer. Om vi däremot äter den vilda växten slånbär långsamt och medvetet kommer vi vilja ha mer.



När vi ökar närvaron i kroppen kan vi känna vad vi genuint behöver och vill ha. Kanske kan vi då även uppdatera algoritmen.

Vad vill din kropp egentligen ha?

Slånbär räknas till en av Sveriges nyttigaste vilda frukter. Forskning visar att slånbärs antioxidantkapacitet kan minska livskraften på en av de vanligaste och mest aggressiva cancerformerna i hjärnan. Medan tillsatser som tartrazin, vilket bland annat finns i vissa typer av chips, kan bidra till att onormala celler bildas i vår kropp.

Fortsätt läsa om du vill uppdatera din algoritm, med hjälp av slånbärsglögg.

Slånbär

Hej slånbär

Ditt buskliknande växtsätt skapar stora snår och tillsammans med grenar fulla av vassa tornar bildar du nästan ogenomträngliga passager. Det verkar som du trivs bäst i kusttrakterna, upp till Uppland ungefär. Och att du gärna håller till i skogsbryn och öppna marker. Det går att hitta dig i inlandet, men där verkar du vara mer sällsynt.

Det sägs att araberna, grekerna och romarna använde dina blommor och frukter som både mat och medicin under medeltiden. Och att dåtidens läkare gjorde en tjock saft av dina frukter som medel vid akut tarminflammation, orsakad av bakterier och amöbor.

Slånbärsglögg

Slånbär (Prunus spinosa) mognar sent och om du väntar till efter en natt med frost har en del av garvsyran omvandlats – frukten blir då sötare och mindre sträv. Liknande effekt får du om du lägger dem i frysen över natten. Det går även bra att plocka slånbär när de börjat skrumpna ihop. Det betyder bara att du haft tillräckligt med tålamod.

Så här kan ett recept på slånbärsglögg se ut:

2 kanelstänger
2 stjärnanis
4 hela kardemummafrukter
7 kryddnejlikor
1 cm färsk ingefära
1 bit apelsinskal
8 dl slånbär
1 msk enbär
1,5 liter vatten
1–2 dl farinsocker, kokossocker eller strösocker, alternativt halva mängden honung

Gör så här:

1. Mortla kryddorna och lägg dem i en kastrull eller annat värmetåligt kärl.

2. Koka upp vattnet för sig och häll det varma vattnet över kryddorna och slånbären. Låt det svalna.

3. Sila av vätskan från kryddor och slånbär och koka upp vätskan på nytt, utan kryddor och slånbär.

4. Häll den varma vätskan över kryddorna och slånbären igen, och låt det svalna.

5. Upprepa två eller tre gånger till. Ju fler gånger vätskan kokas upp och hälls på kryddorna och slånbären, desto mer smakar glöggen (gör gärna minst totalt 4–5 gånger).

6. Sista gången silar du av vätskan och kokar sedan upp glöggen tillsammans med sockret. Använder du istället honung vill du lägga i den när glöggen svalnat, för att inte förstöra honungens aktiva ämnen.

Slånbärsglöggen kan förvaras några veckor i kylskåpet, eller frysas in. Och när det är dags för mys – värm och servera med mandlar och russin.

Genom att dricka slånbärsglögg, långsamt och medvetet, kan vi programmera om oss och uppdatera algoritmen.

Tack Lorenzo på Food and Quantum Laboratory i Auroville, Indien, för inspiration till påminnelsen.

Referenser:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7433737/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31417987/
https://www.gp.se/livsstil/konsument/kontroversiella-ämnen-i-godis-tillåtna-i-sverige-trots-risker-1.36229120
https://kurera.se/tillsatserna-i-maten-som-gor-dig-sjuk/

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Vi ser en förenklad bild

Vad finns inuti äkta kastanj – om vi tittar riktigt noga?

När jag håller min mobil i handen är det uppenbart för mig att det finns saker inuti mobilen som får den att fungera. Det går till och med att öppna den och se chip, metallbitar och kopplingarna däremellan.

Men vad finns inuti äkta kastanjer – innanför kastanjens bruna, glänsande yta?

När vi tittar på kastanjer ser vi inte hela sanningen, utan en förenklad bild. Som mobilen, en förenklad bild med så mycket mer däri.

Om vi tittar riktigt noga kan vi se regnet som kastanjeträdet absorberat för att växa, näringen från marken som trädet tagit upp för att utvecklas och solljuset som omvandlats till energi och nu manifesteras som frukter – äkta kastanjer.

Och om vi kollar riktigt, riktigt noga kan vi se att varenda kastanj existerar med stöd av hela universum. Att inte en enda kastanj kan existera utan stöd av hela universum.

Jag plockar med mig några bruna, glänsande frukter hem, rostar dem i ugnen och låter allt bli en del av mig – jorden, regnet, solen och hela universum.

Äkta kastanj är med och bygger liv

Tack vare kastanjeträdets förmåga att absorbera elementen kan de producera vitaminer, mineraler, växt- och näringsämnen. Som folat, en av våra viktigaste B-vitaminer (B9). Folat är grundläggande för bland annat cellförnyelsen i vår kropps vävnader och är extra viktigt för fostrets utveckling, när cellbildningen ökar. Kanske är äkta kastanjer helt enkelt förtäckta skapare av mänskligt liv.

Fortsätt läsa för att veta skillnaden mellan äkta kastanj och hästkastanj – vilka du vill plocka och rosta, och vilka du inte bör äta. Och om du vill lära dig en (livs)viktig skillnad mellan folat och folsyra, som man ofta pratar omväxlande om.

Kastanj

Hej äkta kastanj

Du kan vara det träd med störst potential att förse oss med en kolhydratrik basföda, tack vare dina höga halter av stärkelser. Men jag vet att klimatet är en utmaning för dig i stora delar av Sverige. Här finns du främst i de södra delarna och utmed kusten. Annat är det i Italien, Spanien och Frankrike! Du var mycket uppskattad redan under romartiden och det sägs att ditt mjöl var en så pass viktig handelsvara att skörden kunde påverka sädespriserna.

Ditt namn förväxlas lätt med hästkastanj (Aesculus hippocastanum), som ofta får namnet kastanj och växer i många parker och alléer. Medan du kallas äkta kastanj (Castanea sativa). Hästkastanj har starka medicinska egenskaper, men det är äkta kastanj vi vill äta. När man tittar noggrannare är ni faktiskt inte ens släkt.

Ni skiljs enklast åt på fruktens skyddande hölje. Hästkastanjen har hårda, färre och kortare taggar som sitter relativt glest. Du har mängder av tunnare taggar, och ser lite ut som en igelkott.

Folat eller folsyra – en (livs)viktig skillnad

Man pratar ofta omväxlande om folat och folsyra – men det är viktigt att skilja dem åt. Folat finns naturligt, medan folsyra är syntetiskt framställd. Vi kan hitta folat i gröna grönsaker som maskros, nässlor, kirskål, spenat, grönkål och broccoli. Det finns även i baljväxter som ärtor och bönor, fullkornsbröd och frukt. Och i kastanjer.

Det har visat sig vara svårt för vår kropp att konvertera den syntetiskt framställda folsyran till den naturliga, aktiva formen – vilket behövs för att kunna användas av vår kropp. Livsmedelsverket säger att folsyra lättare tas upp av kroppen än folat, men frågan är vad kroppen gör med det.

Den syntetiska formen, folsyra, kan öka risken för bröstcancer och höga doser kan accelerera en cancer man redan har. Men den naturliga formen, folat, sätts inte i samband med cancer. Detta är något Cornelia Witthöft, docent vid SLU i Uppsala, forskat på. Tillskott av folsyra kan även blockera det naturliga folatet.

Vill du ta tillskott?

Kolla efter en aktiv form av folsyra, till exempel 5-metylhydrofolat, som är lättare för kroppen att använda. Och ta det gärna tillsammans med vitamin B12. De två verkar tillsammans, och större doser folsyra kan dölja en brist på B12.

Ugnsrostade äkta kastanjer

Det här är riktigt gott! Så här ugnsrostar du äkta kastanjer:

1. Skölj kastanjerna och göra ett snitt i varje. Jag har hört att det finns en risk att kastanjerna sprängs i ugnen ifall de inte snittas – jag chansar inte här. De är även lättare att skala när de är klara om de redan är öppnade.

2. Sätt in kastanjerna i ugnen på 250 grader i 20–30 minuter. De är färdiga när skalet börjar spricka upp och är mjuka inuti.

3. Låt dem svalna, skala och mumsa på som de är, eller tillsammans med lite oraffinerat havssalt.

Varenda kastanj existerar med stöd av hela universum – vi existerar med stöd av hela universum.

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Tarmluddet är vår motsvarighet till rötter

Enbär hjälper oss ta upp näring från jorden.

Mycket av det vi ser omkring oss är beroende av det som finns under jorden. Det gäller även oss människor.

Med hjälp av rötter tar växter upp vatten, mineraler och näring från marken. Och eftersom vi människor inte kan äta jord direkt har vi utvecklat ett sätt att extrahera näringsämnen från jorden via växter – där tarmluddet på tunntarmens yta är vår motsvarighet till rötter. Näringen från jorden transporteras sedan vidare ut i vår kropp med hjälp av blodet.

För att vårt tarmludd ska kunna absorbera näring optimalt behöver vi rätt förutsättningar. Här kan vilda växter som enbär hjälpa till.

Enbär skapar goda förhållanden i tarmen

Det rikliga innehållet av eterisk olja i enbär är antibakteriellt, svampdödande och innehåller antioxidanter – vilket minskar risken för infektioner, eliminerar tarmparasiter och bidrar till gynnsamma förhållanden i tarmen. Enbär innehåller även bitterämnen som ytterligare hjälper upptaget av näringsämnen, genom att stimulera gallflödet och produktionen av matspjälkningsenzymer.

Kombinationen av enbär och fermenterad kål kan hjälpa vår kropp att ta upp ännu mer näringsämnen, tack vare de goda bakterierna som finns i surkål. Fortsätt läsa för att stötta dina rötter, genom syrad vitkål med krossade enbär.

Enbär

Hej enbär

Det ryktas att du var en mycket stor export till kontinenten på 1700-talet. Att tusentals tunnor med enbär skeppades ut från Göteborg. Du användes för att göra enbärsdricka och krydda snaps, och troligen ingick du i både brittiskt gin och holländsk genever. Det verkar också som att torpare kunde betala för sitt arrende med ett par kannor av dig.

Du syns till i hela Sverige och ser ut att gilla solöppna platser. Jag hittar dina mogna bär året om, även om det sägs att hösten är tiden att plocka. Jag har märkt att dina bär tar några år på sig att mogna. Från att vara en blomma det första året, till att bli gröna bär året efter och sedan mörkt blå det tredje året.

Krydda med vilt

Enbär (Juniperus communis) har en skarp, djupt söt, aromatisk och lite skogig smak. Perfekt som krydda. Både gröna och blåa enbär går fint att plocka och använda.

Men less is som bekant ofta more och det stämmer när det kommer till enbär – något av det mest potenta vi har. Ät gärna enbär med lite oregelbundenhet, och då max sådär 5-6 stycken. Om du är gravid, har högt blodtryck eller om dina njurar har det kämpigt, är det bättre med ännu färre.

Syrad vitkål med krossade enbär

Det här är bra grejer! Använd följande ingredienser och gör så här:

1 kg vitkål
1 matsked finkornigt havssalt
1/2 matsked enbär

1. Skölj vitkålshuvudet och ta bort eventuella fula blad.

2. Dela kålen på mitten och strimla kålen så tunt som möjligt. Riv rotstocken grovt. Lägg allt i en bunke och strö över saltet.

3. Banka och krama kålen tills den börjar vätska sig. Det kan ta alltifrån 5 till 15 minuter, beroende på hur mycket vatten kålen innehåller. Du ska kunna krama en näve kål så att det rinner (inte droppar) vätska – då är den färdig.

4. Krossa enbären lätt för att frigöra smaker och aromer, och blanda ner i kålen.

5. Lägg kålblandningen i en ren 1,5 liters glasburk, som har gummiring och bygellås. Pressa ner blandningen med en träslev eller med knytnäven så att den packas tätt. Toppa med vätskan som finns kvar i bunken så att innehållet blir täckt av vätska. Lämna minst 5 cm till kanten på burken.

Vi vill att vätskan ska täcka kålen: Ta en 2 liter fryspåse och öppna den inuti burken. Häll vatten i påsen så att det nästan står upp till kanten på glasburken. Pressa ut luften och knyt en knut. Stäng locket och se till att påsen inte sticker ut ur burken. Här kan du se en kort video på ”påstricket”.

6. Ställ burken på en tallrik och förvara på en mörk plats i rumstemperatur i 14 dagar. Kallare temperatur går saktare och varmare går fortare.

7. Låt surkålen mogna i kylskåp i ytterligare minst 14 dagar.

Ät någon matsked innan middagen för att skapa goda förutsättningar för ditt tarmludd – vår motsvarighet till rötter.

Tack Surtanten för grundreceptet!

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Ekollon sitter på information

Information, intelligens och näring.

De här små ekollonen sitter på information som behövs för att bli ett stort träd. Informationen innehåller allt för att ekollonet ska kunna utveckla en stam, bark, grenar, rötter, blad, blommor och nya ekollon.

Informationen verkar också innefatta en självreglerad gallring. Vissa år stöter nämligen ekar bort en mängd grenar, vilket man skulle kunna tro är ett tecken på sjukdom – men det verkar snarare vara en intelligens som eken har att ta hand om sig själv.

När vi äter ekollon får vi i oss det. Både informationen och intelligensen. Tillsammans med massa näring.

Ekollonätande kulturer

Ekollon har varit en del av vår kost sedan långt tillbaka. Och det finns tecken på kulturer över nästan hela världen som varit ekollonätande. Ekollon är en näringsrik, vild råvara som innehåller 60% kolhydrater, 7% protein och 4% fett. De finns ofta i överflöd, kan förvaras enkelt och håller länge. Kan det bli bättre?

Men rykten sprids lätt och det kan skapa osäkerhet – som att ekollon inte är lämpliga för oss att äta. Vill du veta hur du kommer åt ekollonets information, intelligens och näring? Kanske i form av rostade ekollonsnacks. Fortsätt läsa!

Ekollon

Hej ekollon

Du är generös, som bjussar på dina näringsrika ekollon till både människor och djur. Men det ingår inte i allemansrätten att plocka ekollon från trädet, däremot från marken. Fast lagen är lite otydlig. Fråga markägaren för att vara säker.

Det verkar som du trivs bäst i södra Sverige, upp till Dalälven. Men skogar med enbart dig är ovanligt – du hittas ofta bland andra löv- eller barrträd.

Rykten och halvsanningar

Ekollon (Quercus robur) innehåller en större mängd garvsyra (tanniner), vilket gör att de upplevs sammandragande och smakar beskt. Det går bra att skala ett ekollon och smaka på det rått – äter du däremot många råa kommer magen att säga till. Ibland är det bra med en jämförelse för att få perspektiv, som att vi oftast inte heller äter rå potatis.

Plocka omogna eller mogna

September–oktober är årstiden för att plocka ekollon. Du kan plocka dem gröna och använda direkt eller låta dem ligga tills de blir bruna. Du kan även plocka ekollon som mognat, fallit till marken och är bruna. De omogna är mildare i smaken, medan de mogna har ett högre näringsinnehåll.

Vissa ekollon vill vi undvika att plocka

– Kika efter ekollonvivlar, de gillar att krypa in i ekollon och lägga ägg. Du känner igen dem på ett litet svart hål på skalet, som ser ut som en prick. Hoppa över att plocka dem. Skala och öppna ett ekollon när du är ute och se om du gissat rätt!

– Trycka gärna på ekollonet med nageln. Om det är mjukt kan det betyda att det är dåligt inuti. Men det kan också bero på att det har börjat torka. Om du känner dig osäker, lämna och plocka vidare.

– Jag undviker ekollon som har mörka fläckar eller väldigt krusigt skal. Ser du ”ärrbildningar” eller mindre sprickor behöver det däremot inte betyda att det är dåligt. Du utvecklar en känsla för vilka som kan vara okej och inte allt eftersom!

– Har det kommit ut en grodd från toppen? Då är ekollonet levande och friskt! Det kan du plocka.

Om du inte hittar så många ekollon vid ett träd som du tror är bra – gå vidare till nästa, det kan vara stor skillnad.

Rostade, salta ekollonsnacks

Det finns många sätt att tillaga och använda ekollon på, här kommer en enkel favorit: rostade, salta ekollon.

1. Skala ekollonen med hjälp av en bra kniv. Jag tycker det är enklast att skära bort en del av toppen och en del av botten, sedan faller resten nästan av självmant.

2. Koka upp ekollonen i vatten. När de kokat upp, byt vatten och koka upp igen. Upprepa fyra eller fem gånger, tills du känner dig bekväm med smaken – testa! För varje uppkok minskar garvsyran.

3. Värm en gjutjärnspanna, lägg i ekollonen och rosta. Om du vill kan du lägga i en klick smör eller lite olja, och salta. Kanske vill du sedan doppa de rostade ekollonen i riktigt mörk, smält choklad.

4. Klara, färdiga, snacksa!

Ekollon sitter på information, intelligens och näring – som blir en del av oss.

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Till allt vi inte vet

Rönnen producerar ämnen för att skydda sig – som även skyddar oss.

I en överlevnadssituation sägs det att vi bör fokusera på växter som har ett högt innehåll av kolhydrater och av vitaminerna B och C. Bland B-vitaminerna är tiamin (B1) extra viktig för att vår kropp ska kunna bryta ner kolhydraterna och omsätta dem till energi. C-vitamin hjälper bland annat till att motverka skörhet hos slemhinnor och hud.

Jätteviktigt. Men glöm det för ett tag.

Glöm också vitamin A, D, E och K. När vi ändå är i gång, glöm järn, zink, koppar, magnesium, selen och alla andra mineralerna som vi vet är livsviktiga för vår kropp.

Hundratals fytoämnen med effekter vi inte vet något om

Den vildväxande rönnen innehåller hundratals fytoämnen. Det är kemiska växtämnen som inte är så kallade näringsämnen. Alltså inte vitaminer eller mineraler, inte heller kolhydrater, proteiner eller fetter.

Växter producerar fytoämnen för att skydda sig mot bland annat insektsattacker, miljöproblem och UV-strålning. Men det är inte bara växterna själva som kan använda sig av ämnena för att skydda sig – ämnena skyddar även oss. Vilda växter har ett större behov av att skydda sig än växter framodlade i växthus, vilket gör att de innehåller en större mängd och variation fytoämnen. Studier visar att vilda växter kan utveckla mångdubbelt mer fytoämnen än till exempel odlad spenat.

Några av de fytoämnen vi känner till i rönnbär är polyfenoler, betakaroten, D-sorbitol och pektin. Forskning har visat att pektin kan hjälpa till så att cancer inte utvecklas i vår kropp.

Samtidigt finns det hundratals ämnen i vilda växter som vi fortfarande inte vet något om – eller effekten av att vi inte längre får i oss dem.

Rönnbär kan påminna oss

Vi kan ta hjälp av rönnbär för att påminna oss om allt vi inte vet. Att påminna oss om att vi har vuxit fram ur naturen, att vi inte har skapat oss själva, och att vi är helt beroende av naturen för vår fysiska existens.

Fortsätt läsa om du är nyfiken på en skröna, tillsammans med rårörda rönnbär.

Rönnbär

Hej rönnbär

Jag har förstått att du kan skydda och stärka oss, tack vare dina fytoämnen och ditt höga näringsinnehåll. Men att det räcker med endast tre rönnbär per dag för att fylla dagsbehovet av C-vitamin, det verkar vara en skröna.

Jag har sett dig växa ensam i skogar och skogsbryn, och du ser ut att klara dig bra på mager, grusig och stenbunden mark. Dina blommor och bär kan likna din släkting oxeln, som också har ätliga bär. Bladen skiljer sig dock markant då dina blad är små och sågtandade, som sitter i par på ett enda lövfäste, medan oxelns löv mer liknar ekens.

Några hundra eller tre?

Det är svårt att skriva om rönnbär (Sorbus aucuparia) utan att nämna C-vitamin, med tanke på det relativt höga innehållet. Enligt livsmedelsverket krävs det 134 gram rönnbär för att komma upp i det dagliga rekommenderade intaget (DRI), vilket är betydligt fler än tre stycken som skrönan säger – snarare några hundra. Med tanke på det låga DRI på livsmedelsverkets sida så bör man – för att komma upp i värden där man inte enbart överlever, utan även frodas – äta många hundra rönnbär till.

Samtidigt är något i naturen sällan så fast. Växter kan variera mängden ämnen beroende på art, växtplats, förhållanden och mognadsgrad. Och andra ämnen i växten kan hjälpa till att förstärka effekten av till exempel C-vitamin. Den slutliga mängden beror även på tillagning, C-vitamin är värmekänsligt och minskar i mängd vid upphettning.

Smaka först och plocka sen

Alla rönnar i Sverige har ätliga bär, men de kan variera i smak. Smaka därför gärna innan du plockar. Rönnen bredvid kan ha en smak som du kanske föredrar mer. Eftersom vi delar maten med andra djur som fåglar vill vi inte plocka något som vi senare inte kommer använda.

Du kommer troligen även märka skillnad i smaken om du plockar rönnbär efter den första frosten eller om du lägger dem i frysen över natten. Mycket av den bittersura smaken och de sammandragande egenskaperna försvinner.

Rårörda rönnbär

Förutom att torka rönnbär och ha på gröten, smoothie och i bröd är Lisen Sundgrens recept på rårörda rönnbär fantastiskt gott och enkelt att göra:

2 dl rönnbär (frysta och tinade)
1–2 msk honung
En nypa oraffinerat havssalt

Gör så här: Blanda rönnbär, salt och honung i en skål, så att alla bär blir kladdiga av honungen (om honungen är hård kommer den att lösas upp så småningom). Låt burken stå i kylen i en vecka, sedan är den klar att använda.

Du kan använd rårörda rönnbär till mat och efterrätter på liknande sätt som lingon. Jag lägger gärna lite rårörda rönnbär på ett kex eller har tillsammans med biffar. Mums!

Vi kan ta hjälp av rönnbär för att påminna oss om allt vi inte vet om hur naturen fungerar och dess effekt på oss.

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Oxytocin förstärker din samhörighet med jorden

När du plockar ljung frigörs oxytocin.

Har du hört talas om oxytocin? Ett hormon som bildas i hypotalamus i hjärnan.

Då vet du kanske att oxytocin frigörs vid beröring, när vi tar på varandra. Och att det utsöndras extra mycket oxytocin i oss när vi föds och föder, och när vi ammas och ammar. Hormonet hjälper mamma och barn att knyta an till varandra, det skapar ett band och en känsla av samhörighet och tillit.

Oxytocin hjälper oss även att slappna av och sänker våra halter av stresshormoner och oro. Det sänker pulsen och blodtrycket. Oxytocin lindrar även smärta och kan skynda på läkningen av sår och skador.

Samma hormon – oxytocin – frisätts när vi känner doften av jord.

Vi stannar lite vid det.

Samma ämne som utsöndras mellan mamma och barn utsöndras mellan oss och jorden – det är kanske inte så konstigt att planeten refereras till som ”moder jord”.

En känsla av fysisk samhörighet när du plockar ljung

Genom att känna doften av jord kan vi känna en fysisk samhörighet med den här planeten. Det hjälper oss att känna tillit. Det betyder också att doften av jord hjälper oss att slappna av och sänker vår stressnivå och oro. Att doften av jord sänker vår puls och vårt blodtryck. Och att doften av jord lindrar smärta och kan skynda på läkningen av sår och skador.

Nästa gång du ser ett hav av sensommarens lilaskiftande färger, böj dig djupt och plocka några kvistar ljung, samtidigt som du andas in doften av jorden.

Fortsätt läsa om du vill fördjupa din samhörighet med jorden genom ljung.

Ljung

Hej ljung

Tack för att du förgyller tallmyrar, hällmark, hedar, kalhyggen, glesa skogar och stora slänter med dina sprakande färger. Sensommaren och hösten blir extra vacker tack vare dig.

Jag har förstått att du växer relativt långsamt, och att du kan bli 50 år gammal. Det påminner mig om att plocka dig varsamt och inte ta upp dina rötter. Det påminner mig också om att ha en intention med varför jag plockar dig och att inte plocka mer än jag behöver.

Både ditt ris och dina rötter har används historiskt. Riset sägs ha använts till sopkvastar och dina rötter är starkt material till korgar. Ljungen har också varit användbar som bränsle.

Ljungens effekter i oss

Att plocka ljung och andas in doften av jorden skapar positiva effekter i oss, tack vare frisättningen av oxytocin. När vi sedan använder ljung (Calluna vulgaris) verkar ljungens eteriska olja lugnande och avstressande på vår kropp.

Effekten av ljung slutar inte där. Kombinationen av flavonglykoider, kisel och kalcium i ljung kan stärka blodkärlens motståndskraft. Och garvämnen i ljungen tillsammans med ljungens bakteriehämmande ämnen gör att en avsvalnad infusion på ljung kan vara välgörande på sår och hudutslag.

En infusion på ljung

Koka upp vatten och lägg i en knippe färska eller torkade blommor, blad och stjälkar av ljung. Låt dra under lock i cirka tio minuter. Locket ser till att de flyktiga eteriska oljorna stannar kvar. Drick sedan som te eller blöt en trasa med den avsvalnade infusionen och badda på ett hudutslag.

Har du testat snippsauna någon gång? Ljung passar in fint även här. Är du nyfiken på snippsauna kan du läsa mer hos Wild Herbarista.

Att plocka ljung och känna doften av jorden frigör oxytocin, vilket skapar en känsla av tillit och fysisk samhörighet med jorden.

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Var börjar och slutar din kropp?

Enbart synen av nypon skapar reaktioner i vår kropp.

När vi ser eller känner doften av mat triggas vår kropp. Bara av att hålla ett färskt nypon i handen kan jag känna hur det händer saker i mig. Redan här startar processen med att göra något som är utanför oss till att bli en intim del av oss.

Våra sinnen är med och skapar impulser som utlöser saliv och enzymer. Matsmältningskanalen gör sig redo att bryta ner maten för att frigöra, ta upp och omvandla de olika ämnena till att bli en del av oss. Ämnen som är med och bygger nya vävnader och kroppsdelar. Ämnen som används som energi av våra celler, och som avgiftar och renar kroppen. Ämnen som stimulerar produktionen av hormoner, som i sin tur påverkar hur vi mår.

Det som kroppen inte tar upp, restprodukterna, har historiskt gått tillbaka till jorden och blivit en del av den naturliga cykeln.

Frågan om var min kropp börjar och slutar dyker upp i mig.

Plocka, öppna och dofta

Vilda, ätbara och medicinska växter finns överallt runtomkring oss, och de skapar reaktioner i vår kropp – före, under och efter att vi äter dem. Just nu är det säsong för nypon, och vi kan äta alla olika sorter.

Nästa gång du ser en nyponbuske: stanna upp, plocka av ett nypon, öppna det och dofta. Känn vad som händer i din kropp. Ät nyponet, och stanna med känslan i din kropp.

Fortsätt läsa om du är nyfiken på att låta något av det mest c-vitaminrika vi har bli en del av dig.

Nypon

Hej nypon

Jag har hört att vi kan äta dig oavsett vilken art i rossläktet som du tillhör, och att du är en av de mest C-vitaminrika källor vi känner till. C-vitamin är med och stimulerar bildandet av kollagen i bindväven. Det gör dig viktig i uppbyggnaden av våra leder, senor och muskler, vårt skelett och vår hud. Med ditt C-vitamin är du även med och stöttar vårt immunsystem.

Förutom att vara rik på C-vitamin innehåller du andra antioxidanter och fytonäringsämnen, som betakaroten, lykopen, flavonoider och fenoler – ämnen som alla har olika funktioner och påverkan på vår kropp. Lykopen är till exempel ett naturligt förebyggande av cancer, och man har sett att lykopen som tablett inte fungerar alls lika bra som att få i sig lykopen direkt från källan – naturen.

Det sägs att det var först på 1930-talet som dina nypon blev populära och uppskattades då som vitamintillskott, särskilt under krigsårens ransoneringstider.

Alla arter i släktet är ätbara

Vresros (Rosa rugosa), nyponros (Rosa dumalis), stenros (Rosa canina) och hartsros (Rosa mollis) är några av arterna som vi kan plocka nypon från. Bor du utmed kusten finns det troligen ett överflöd av vresrosor nära dig – den är nämligen klassad som invasiv. Vresrosen ger stora, saftiga nypon.

Det sitter ofta kvar nypon på buskarna under vintern och även om de blir svartbruna och ser lite skrumpna ut är de fortfarande ätbara.

En daglig dos nypon

Att få i oss en dos nypon så gott som dagligen är en fin rutin. Och dubbla gärna dosen när du känner att en förkylning är på gång. Ta en överfull tesked nyponpulver, eller ät färska direkt från busken. Att några kärnor kommer med ner spelar ingen roll.

Torkade nypon i bröd

Förutom att äta torkade nypon som godis kan man lägga dem i brödbaket. Så här:

1. Dela nyponen och ta ur kärnorna.
2. Sprid ut nyponen på en bricka.
3. Invänta att torkningsprocessen gör sitt.
4. Mumsa på några, eller många!
5. Spara de torkade nyponen i en lufttät burk.
6. Nästa gång du bakar, lägga med en näve torkade nypon.

Enbart synen av nypon startar igång processen i kroppen att göra något utanför oss, till oss.

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?

Kategorier
Växa med Vilt

Kan maten du äter påverka förmågan att skapa liv?

Skräppans frön kan skapa nytt liv, medan mycket av vår vanliga mat är steriliserad.

Vi är en del av universums resa som sägs ha påbörjats för 13,8 miljarder år sedan med Big Bang. Därefter föddes solen, månen och jorden, och skapade förutsättningarna för oss att växa fram.

Vad och hur vi väljer att äta har haft en betydande del i utvecklingen, och det har en avgörande roll i hur vi fortsätter att utvecklas. Men istället för evolution pratas det numera om en ”dysevolution” – att vi adopterar och för vidare egenskaper som inte längre är till vår fördel, baserat på vår livsstil.

Det mesta vi äter är steriliserat

Maten i butikerna som kommer från vårt industriella jordbruk domineras av kultiverade och modifierade grödor. Det är grödor där fröerna ofta är steriliserade eller betydligt mindre kraftfulla i kommande generation.

Vilda växter, som skräppa, är genetiskt starkare än kultiverade och modifierade växter. De lever i en miljö där de behöver skydda sig själva och producerar ofta mångdubbelt fler aktiva växtämnen, samtidigt som de varierar antalet och kombinationen av växtämnen som de lägger i enskilda fröer. På så vis stärker och säkrar skräppa den kommande generationen.

Vilken mat väljer du?

Föreställ dig att du har ena handen full av små, röda tomater, som alla har kvar möjligheten att skapa nytt liv. I den andra handen har du små, röda tomater, där alla är steriliserade. Vilka tomater väljer du?

Det vi äter har både en direkt och långsiktig inverkan på oss. Kan maten vi väljer förändra vår egen förmåga att skapa nytt liv?

Fortsätt läsa om du är nyfiken på att äta skräppans frön.

Skräppa

Hej skräppans frön

Jag har förstått att du sitter på all information som behövs för att skapa en ny skräppa. Och att vi får i oss den informationen när vi äter dig. Jag har också förstått att du är kosmopolitisk, har använts av nordamerikanska indianstammar och är en avlägsen släkting till bovete.

Kosmopolitisk

Krusskräppa (Rumex crispus) och gårdsskräppa (Rumex longifolius) är två av de vanligare arterna i släktet. De är kosmopolitiska – världsmedborgare, då de växer nästan överallt i världen och verkar gilla både stan och landet, full sol och delvis skugga. De hittas ofta på fält, vägar, stigar och andra öppna områden.

Bladen, stammen, fröna och roten hos skräppan kan användas som mat och medicin. Roten stimulerar till exempel leverfunktionen. Samtliga arter hos skräppan går att använda, men alla är inte lika smakliga. Smaken på bladen varierar även beroende på när du plockar dem – unga blad är oftast mindre bittra.

Skörda och ät frön

Både krusskräppan och gårdsskräppan producerar gott om frön. De kan hittas långt in på säsongen, även vintertid, och är lätta att samla in. De mogna fröna från bruna fröställningar sägs ha mest näring. Du kan även torka fröställningar som fortfarande är gröna, men vänta gärna tills du börjar se en brunaktig färgskiftning.

Skräppans frön ligger i ett pappersliknande skal och det kan vara svårt att ta bort fröna från skalet. Det finns olika metoder för det, men ingen känns särskilt effektiv. Jag använder istället hela fröet med det pappersliknande skalet.

Lägg några frön i en smoothie, gryta eller blanda ner en handfull i bröddegen. I brödet kan fröna ge en syrlig smak som påminner om surdeg.

1. Samla in frön genom att repa av dem.
2. Sprid ut dem på en handduk för att torka.
3. Förvara i en lufttät behållare.
4. Använd lite varstans i din mat!

OBS! Frön och nötter innehåller fytinsyra, vilket skyddar dem och ser till att de inte gror i förtid. Men våra kroppar saknar enzymet för att bryta ner fytinsyra, vilket gör de svårsmälta för magen och kroppen kan inte ta upp all näring. Om du blötlägger frön och nötter aktiveras de, och vi kan ta upp nyttigheterna. Generellt behöver frön och nötter 6-8 timmar i vatten för att aktiveras.

Skräppans frön kan skapa nytt liv. Vad har det för effekt i oss jämfört med mat som är steriliserad?

Artikeln är en del av vår serie med påminnelser som genom vilda, ätbara och medicinska växter förkroppsligar hur vi är naturen, för att återskapa kontakten med oss själva. Vill du bli påmind?